Bok 5

 Upproret i Klara av Annika Danielson och Gunilla Boethius

En roman som handlar om miljön på en tidning, Kvällsbladet i Stockholm från 70-talet. En ung kvinnlig journalist får jobb och flyttar från Umeå till Stockholm. Hon får uppleva hur sexistisk och ojämställd arbetsmiljön är. Alla män håller varandra om ryggen, vissa journalister super och gör inte sitt jobb, de kan gå på krogen på kvällen och chefen kan beordra de kvinnliga journalisterna att skriva klart deras texter. Att det skulle finnas en kvinnlig chef är otänkbart och när en kvinna blir utsedd till chef för en söndagsbilaga vägrar helt enkelt de manliga journalisterna att jobba under henne. Det är svårt att tänka sig att detta har existerat men så är det verkligen. Jag började på en dagstidning redan 1980 som sommarjobbare och känner igen mig mycket. Jag var kvar där till 2010 och det var först de senaste åren det kom någon kvinnlig chef. Det var bara män på ledande poster. Vet också att alkoholkulturen stämmer, även om det kanske är värre i boken. En intressant roman som ändå ger lite hopp om framtiden.

Denna bok får 4 stjärnor av 5 av mig.

Kollat upp hostan

 

Idag fick jag en tid på den privata kliniken jag är listad på. Tänkte jag skulle kolla upp min hosta och andfåddhet. Läkaren lyssnade på hjärta och lungor, kollade syresättning och snabbsänka. Allt var bra så det kändes skönt. Har hämtat ut en slemlösande hostmedicin så jag förhoppningsvis slipper hosta så mycket på natten. Nu ska jag inte behöva oroa mig för detta och förhoppningsvis försvinner hostan snart. Jag har varit så väldigt trött ett tag. Har inte orkat göra något i mitt hem, här ser förfärligt ut.

Köpte en amaryllis för flera veckor sen til ett riktigt fyndpris, nu slår den ut och det ska bli randiga blommor, så fint. När jag gick hem från läkaren idag såg jag fullt av vintergäck och snödroppar i en trädgård, det gjorde mig lycklig.

Torsdag

 

Har varit på kontoret idag, känns ju så konstigt eftersom där knappt är några människor alls och knappt möbler, allt håller på att flyttas till det nya kontoret. Jag fick sitta i ett eget rum där f d HR-chefen suttit. Hans namn står fortfarande kvar pä dörren. Det är tyst och lugnt. Men gud vad många det är som är sjuka i covid på jobbet. Fler för varje dag. E, min väninna i Sölvesborg, har också testat positivt. Jag tycker det gått bra att jobba men jag blir väldigt lätt andfådd, jobbigt att gå till tåget i morse.

Nör jag kom hem gick jag ett par ärenden på stan. Lyko har haft en stor fin butik här men den ska tyvärr stänga, fyndade lite varor där. Sen hittade jag ett par skor på Feetfirst, ett par typ herrskor som jag tycker är så snyggt, dom är i skinn både in- och utvändigt och var nersatta med 50% rabatt. Det gillar jag.

Bok 4

 

Lyckans hjul av Kajsa Ingemarsson 

Det här får väl också räknas som en feelgood-roman. Tre kvinnor i olika åldrar lär känna varandra. De bor grannar och ytterligare en kvinna flyttar in i ett hus på gatan. De upplever henne som mystisk innan det klarnar vad hon har för slags verksamhet. Man får följa olika händelseutvecklingar i kvinnornas liv. Det tog ett tag innan berättelsen tog fart. En lagom trevlig berättelse.

Den här boken får 3 stjärnor av 5 av mig.

Läget

 Jag är fortfarande påverkad av,  vad det nu är jag är drabbad av, influensa eller covid. Imorgon skulle jag börja utbilda en kille på jobbet, min chef ringde idag, vi kom fram till att vi tar en dag i taget, jag jobbar hemifrån imorgon. Känns bäst, jag har faktiskt inte varit uppe en hel dag än, har vilat och t o m sovit mitt på dagen. Så får jag se hur det känns imorgon. Det är flera sjuka på jobbet, han som jag ska utbilda blev sjuk samtidigt som jag och han har/haft konstaterad covid. Jag hoppas så innerligt att omikron kan vara vägen ur pandemin. Tänk vad skönt om vi kan återgå till ett mer normalt läge. Kanske samtidigt som våren kommer. 

Bok 3

 

Djävulsnyckeln av Charlotta von Zweigbergk

Oj vilken bok! Har nästan sträckläst, den var väldigt svår att lägga ifrån sig. Ett närgånget relationsdrama och det gillar jag. Här kan man inte klaga på att det inte är djupare personporträtt.  Man får mycket sympati för kvinnan i berättelsen men mannen är mindre sympatisk. Den är så skickligt skriven för man liksom bara väntar på en slags förklaring. Kvinnan går in i ett förhållande trots att hon verkligen inte tänkt göra det och sen vill man bara så intensivt att hon ska avsluta. Man får en inblick i hur en människa kan brytas ner, men det förekommer inget våld. Till sist blir det plågsamt, sista tredjedelen av berättelsen faller lite, antagligen för att man blir så frustrerad av att kvinnan inte bara går. Det är liksom ett beroende som är osunt.

Denna bok får 4 stjärnor av 5 av mig.

Torsdag

 I fredags kväll fick jag ont i halsen, kände mig inte helt pigg på lördagsmorgonen, jag skulle ju gå och få tredje sprutan. Jag gjorde ett självtest hemma som visade negativt, bestämde mig för att gå iväg. Jag mådde helt ok, det var såklart många på drop-in, jag fick köa utomhus i 35 minuter. Inne gick det snabbt och jag var så glad att ha fått påfyllning. Köpte med mig scones hem från Espresso house. Efter det blev jag så väldigt trött och sen fick jag huvudvärk, ont i kroppen och 39 graders feber. Jag hade något i kroppen som bröt ut så det var inte biverkning från sprutan. Jag har varit hemma hela veckan, hostat och snörvlat och vilat. Idag gjorde jag ett hemmatest igen som åter visar negativt, så det har varit en rejäl förkylning. Jag får ställa in Stockholm igen, skulle åkt upp imorgon. Inser att det går inte att planera, det är så trist, J och S fyller år på lördag, jag skulle äntligen fått lämna över julklapparna och födelsedagspresenter. Enda sättet att få åka iväg är nog att bestämma med kort varsel, är vi friska allihopa så får jag försöka få semester och få tag i tågbiljetter kanske bara några dagar innan. Just nu bara toklängtar jag efter vår, galet jag vet. Kan bli snö och kallt i flera månader till. Men det är det som håller mig uppe, att få drömma om vårblommor, ljummare temperaturer, att må bra igen. Jag är trött på att vara så här mycket ensam. Jag längtar efter guldkornen, att få åka iväg, träffa Dante och få umgås med familjen där uppe. Så här känner nog många nu, man är så oerhört trött på detta liv.

Bok 2

 Flera sidor av oss av Karin Wallén 

Detta är en feelgood-roman där berättelsen börjar nyårsafton vid millennieskiftet. En charmig berättelse där man får följa tre personer vars liv korsas. Miljön är Stockholm, mest från de platser jag känner mig mest hemma i, Odengatan, Odenplan, Sveavägen och det är roligt när man t o m vet vilket övergångsställe det är som är beskrivet. Observatorielunden är också en återkommande plats. Även nostalgi att läsa om vad som var aktuellt vid den här tiden. Personporträtten är inte så djupa men det behövs inte.

Denna bok får 4 stjärnor av 5 av mig.

Torsdag

Tog ett foto på fina lila tulpaner som jag köpte i tisdags. Idag slokar dom helt, hänger bara ner. Det går verkligen inte att hitta tulpaner som håller.

 Jag jobbar och sliter. Är mest på kontoret men även några dagar hemifrån. Det känns jättekonstigt i det fem våningar stora huset som är min arbetsplats. Inte nog med att covid ställer till det så att de flesta jobbar hemifrån, vi ska också flytta in i ett helt nytt hus den 1 mars så huset töms på allt. Ett begränsat antal platser finns kvar där de som är på plats ska samsas. Jag som administratör har fått en plats där diariet sitter. Jag ska sitta där först och främst tre veckor framåt,  två av dom veckorna ska jag utbilda en kille så att vi kommer att vara tre som kan alternera på den här tjänsten ett tag. Så igår satt jag för sista gången i vårt kundtjänstrum, ingen kommer att vara där längre. Vi har tömt en massa grejor och jag var tvungen att jobba en stund längre igår, fick sen bråttom till tåget. När jag kom hem insåg jag att jag glömt kvar en "plupp" som jag sätter i datorn så att jag kan ha trådlösa hörlurar. Vad trött man blir på sig själv. Kom på att jag sett en kille på jobbbet som är trafikledare som jag vet bor i min hemstad. Snabbt kontaktade jag honom och lyckades ordna så att han tog den lilla "pluppen" med sig hem så fick jag gå och möta honom vid tåget när han kom kl 21. Så det blev en kvällspromenad. Tur man kan hjälpas åt.

En dag kvar på arbetsveckan. På lördag är det drop-in på min vårdcentral och jag har tänkt gå dit och ta tredje covid-dosen. Hoppas det går vägen.

Bok 1

 Tänkte göra bokrecensioner här på bloggen, mest  för min egen skull, kan vara kul att se hur många böcker jag läser under ett år. Jag som älskat böcker i hela mitt liv. När jag var liten minns jag att jag lånade böcker om Babar och Nicke Nyfiken. Jag kommer inte ifrån en läsande familj så jag minns inte hur mitt intresse uppstod.  Men lyckan är fortfarande stor när jag hittar en riktigt bra författare och kan plöja igenom böcker som hen skrivit.

Jordoffer av Helen Wigh

Denna bok utspelar sig parallellt åren 1947 och 2018. Det finns ett samband mellan personerna men allt avslöjas inte förrän sista kapitlet. En spänningsroman men även lite tunga ämnen. Känns inte riktigt äkta hela tiden, men absolut värd att läsas.

Får 3 stjärnor av 5 av mig.

Lördag

 Idag har jag varit på köpcentrat utanför stan. Hade lite ärenden, flera lampor har gått sönder, bl a min sänglampa och att inte kunna läsa en bok på kvällen är ju hemskt. Sen behövde jag köpa en mobilladdare, upptäckte att jag tappat min lilla praktiska jag brukar ha med mig i väskan. Måste ha en laddare med på jobbet för jag har mitt tågkort i mobilen. Sen ville jag köpa nåt litet till Dante, han har fått sina julklappar av mig för S köpte och jag swishade, han fick ju bl a ett tält och det är ju inte lätt att ta med sig på tåget. Men kommer jag nu upp med julklappar till S och K måste ju Dante få något också. Det blev två små Paw Patrol-bilar. Be mig inte förklara vad det är. Hittade ett par jeans till mig själv, hade ett par jag tyckte mycket om men där var ett hål på dom som bara blev större och större, kände inte att jag kunde jobba i dom. Fyndade en rödvit-randig amaryllis till det facila priset av 25 kronor. Sen lunchade jag där innan jag tog bussen tillbaka till stan, hämtade upp J:s födelsedagspresent.

Jag har fått tid till tredje sprutan, men det är dagen innan det är planerat att jag ska åka till Stockholm. Vågar inte ta den tiden om jag får biverkningar. Om en vecka ska dom ha drop-in på min vårdcentral, ska försöka få sprutan då om jag inte kan få en annan tid innan jag åker. Om det inte blir inställt. Om det kommer nya restriktioner. Nu är det otroligt hög smittspridning men omikrom verkar inte ge lika allvarlig sjukdom. Men man vet ju inte. Ingen vet något. Smittspridningen är i alla fall betydligt högre än FHM:s värsta scenarier. Jag har bokat ombokningsbara tågbiljetter.

1 januari 2022

 

Gott nytt år! 

Jag är fortfarande i någon slags karantän. Skulle bjudit hem E på nyårsafton men hon avstod på grund av min förkylning. Tycker nog att jag känner mig återställd, men har märkt att jag blir väldigt andfådd när jag går. I torsdags hade jag en del ärenden på stan och lite saker att bära hem, då flåsade jag rejält när jag kom hem, kan också bero på min obefintliga kondis. Jag jobbade hemifrån tisdag och onsdag, nästa vecka blir det jobb på kontoret och det ska faktiskt bli skönt att få träffa lite människor. Den här isoleringen känns inte bra.

Igårkväll blev det extra god mat, fläskfilé med gorgonzolasås, hasselbackspotatis och sen bakade jag en saffranscheesecake. Kollade på fyrverkerierna vid tolvslaget, min lägenhet ligger på en gavel med fönster åt tre håll och en park utanför så det smälls rejält. Katterna hoppar till men gömmer sig inte. Har alltid tyckt det varit skönast att vara hemma på nyårsafton för deras skull.

Såg klart Knutby-serien också och fy vad hemsk den var. Var tveksam om jag skulle se den och gjorde ett uppehåll men sen såg jag klart den. Verkligheten överträffar dikten. Eller hur man nu säger. Men vilken fruktansvärd samling människor och så hjärntvättade. Har läst lite om hur människorna lever idag, Fossmo sitter fortfarande i fängelse men ska snart släppas fri. Barnflickan är frisläppt. Kristi brud blev aldrig straffad mer än för misshandel av församlingsmedlemmar. Usch säger jag bara.