Frågar åt en vän av Sara Molin
Detta är en riktig feelgood-roman. Huvudpersonen Lydia är chef på en fängelse-anstalt. Hon kämpar med sitt jobb och en pojkvän som inte gläds åt att hon fått en chefs-tjänst. Han vill hellre att de planerar bröllop och barn. Samtidigt planerar Lydia sin mormors begravning ihop med sina färgstarka syskon. Hon lyckas även få kontakt med en kille hon av misstag sms:ar. En charmig berättelse som man har svårt att lägga ifrån sig.
Denna bok får 4 stjärnor av 5 av mig .
Det känns svårt att formulera sig, svårt att ta in vad människor i Ukraina går igenom, svårt att förstå galenskapen som finns hos en världsledare. Ibland har jag tänkt på hur hemskt det måste varit när mina föräldrar upplevde andra världskriget, dom var i tonåren när det pågick. Vi har ju facit och vet att det slutade med att Hitler besegrades men människorna då visste ju inte hur det skulle sluta. Vi vet inte hur detta ska sluta. Läste idag att Putin hotar Finland och Sverige militärt och ekonomiskt om vi går med i Nato. Jag saknar ord. Får lämna ämnet, bara hoppas att det finns någon lösning. Att detta blir Putins fall.
Jag var på kontoret igår, sista gången i det huset. Jobbat hemifrån idag och gör det även på måndag. På tisdag är det dags att åka till det helt nybyggda huset. Ska visst bli lite festligheter hela veckan, media är inbjudna. Detta är alltså det nya huvudkontoret. Dagen igår på kontoret var inte rolig. Helt ärligt är jag lite orolig, det nya huset ska bli aktivitetsbaserat. Man ska alltså inte ha en fast plats utan man har sin laptop och sätter sig i en zon som passar. Vårt jobb är ju i en telefonintensiv zon, så kundtjänstpersonal, bokare och trafikledare ska sitta ihop. När jag gick över till kundtjänst blev det en lite lugnare tillvaro även om det sen blev stimmigt när vi fick tillskott av personal. Min skräck är att sitta alldeles inpå såna som dels har en jättehög volym och dels inte bästa arbetsmoralen. Det kommer ju inte att sitta några chefer bland oss och en del klarar inte av att sköta sig då. Det såg jag igår. Finns dom som sitter mer vända från sin arbetsplats och pratar högljutt istället för att jobba. Dom dagar jag är administratör kan jag välja en tyst zon. Vi ska ha möjlighet att fortsätta jobba hemifrån ca två dagar i veckan, dom som vill. Vi får se hur det blir.
Ser fram emot en ledig helg. Har lite småärenden men ska försöka få mitt hem i lite bättre ordning. Sova ut. Hela förra helgen försvann i sjukdom.
Var uppe på stan en sväng, lånade nya böcker på biblioteket, köpte en ny liten narciss som det ska komma aprikosfärgade blommor på. Det är väl ett tecken på att jag känner mig bättre, att jag köper blommor. Hämtade ett paket på Åhléns, alltid roligt att fylla på hudvårdshyllan lite. Nu blev det en gammal trotjänare, Lancome. Jag passar alltid på när det är rabatter, fick allt det här till priset av vad dagcremen kostar. Serum, deoderant, ögoncreme, nattcreme med mera.
Döda löv av Tom Malmquist
Denna boken handlar om en man som återvänder till sin hemby efter 25 år. Mannen är numera en världsberömd bluesartist. Hans pappa har precis gått bort. Det händer väldigt dramatiska saker när han kommer hem, en tragikomisk berättelse men också lite rörande. Väldigt speciella människoöden. Tyckte ändå att jag hade lite svårt att fastna för berättelsen.
Denna bok får 3 stjärnor av 5 av mig.
Jag har blivit sjuk igen. I fredags fick jag logga ur vid halv två, hade sån jobbig huvudvärk. Tog alvedon och sov ett par timmar. Jag kände mig yr också som när jag har migrän. På natten kräktes jag och kände mig febrig. Sen sov jag till söndag morgon. Nu känner jag mig förkyld. Konstiga symptom. Har aldrig varit så här mycket sjuk, inte sen barnen var små och man åkte på allting. Tänker på detta att man jobbar hemifrån en del och inte träffar några människor, träffar man sen några verkar man inte ha någon motståndskraft alls. Igår hade jag sån tur, I min kusin ringde. Hon skulle hälsa på sin mamma och hade tänkt föreslå att vi skulle träffas, det gick ju inte. Men hon skulle handla lite till sin mamma och passade på att handla till mig också. Så snällt. Sen köpte hon ett fång gula tulpaner åt mig.
Det ska öppna en second hand-butik i stan, den finns i flera andra städer och säljer dam-, barnkläder, leksaker och annat smått och gott. Jag var och lämnade en kasse vårkläder som jag inte använder. Dom har plaggen två månader i butiken, säljs det får jag 40% av beloppet, säljs det inte skänks det till välgörenhet. Ibland har jag sålt på Tradera men det är rätt mycket jobb och kostar mycket att skicka. Ska bli spännande att se hur detta går.
Denna bok är en närmast osannolik berättelse. En spänningsroman/deckare. Den börjar med att en man och kvinna kolliderar på en flygplats och i all röra tar dom varandras mobiltelefoner. Sen drar en historia igång som sker på olika platser i världen, Franska Rivieran, Paris, Manchester, New York och San Francisco. Personporträtten känns inte äkta, men så är det väl i sådana här historier. Beskrivningarna på de olika platserna är däremot riktigt härliga och jag blir sugen på att resa, har varit på alla ställen utom Manchester. Jag är lite kluven vad jag ska sätta för betyg, som späningsroman är den såklart bra, men inte riktigt my cup of tea.
Den här boken får 4 stjärnor av 5 av mig.
Har känt mig under isen ett tag, fysiskt har jag varit helt slut av allt hostande och trötthet, vågar knapt säga det men nu tycker jag hostan har lättat lite. Psykiskt är det tråkigt att ha behövt ställa in Stockholmsvisiterna, man behöver påfyllnad av att träffa sina kära och det är så lång tid som jag inte gjort det. Jag träffade E i december sen har inte vi heller setts. J har jag träffat lite. Jag jobbade hemifrån förra veckan och ska göra det kommande vecka också. Det är skönt att få slippa ge sig av, men man får oftast energi av att träffa arbetskamrater. Det är inte nyttigt att vara så här mycket ensam. En kollega till mig trillade i en trappa i fredags, vi har spiraltrappor och han hade mött några där och försökt krångla sig förbi, han trillade dock och slog i huvudet. En annan kollega försökte ta honom till läkare men en vårdcentral tog inte emot och sen ville han åka hem. Kollegan som hjälpte till trodde han fått hjärnskakning. Känns ju inte så lyckat att låta bli att söka vård då. En del är så envisa. Jag hoppas det gått bra.
Offermakaren av Viveca Sten
Detta är en spännande deckare skriven av en välkänd författare. Jag är lite osäker på om jag läst något av henne tidigare men det kommer jag definitvt att göra i fortsättningen. Det handlar om en kvinnlig polis som inte är önskvärd längre på sin arbetsplats i Stockholm. Hon har ifrågasatt att man lagt ner en utredning som gällde en kollega. Samtidigt blir hon dumpad av sin framgångsrika pojkvän på ett brutalt sätt. Hon åker till Åre för att vila upp sig och bor i sin systers fantastiska hus. Där blir hon indragen i en spännande utredning. Boken är inte så förutsägbar och en riktig bladvändare.
Denna bok får 4 av 5 stjärnor av mig.
Nu har jag varit sjuk i tre veckor, inte som den första veckan såklart, men jag har fortfarande ont i kroppen, huvudvärk och hosta. Hostar mycket på nätterna. Det gör att jag inte är särskilt utsövd när det är dags att gå upp. Ser otroligt mycket fram emot att få sova ut i helgen. Hade lite planer på att åka till Sölvesborg imorgon men jag orkar helt enkelt inte. Nästa vecka ska jag jobba hemifrån och det ska bli skönt att slippa ge sig iväg. Bara önskar att det blir en tidig vår, vill ha lite varmare temperaturer, ljus och fågelkvitter.
Upproret i Klara av Annika Danielson och Gunilla Boethius
En roman som handlar om miljön på en tidning, Kvällsbladet i Stockholm från 70-talet. En ung kvinnlig journalist får jobb och flyttar från Umeå till Stockholm. Hon får uppleva hur sexistisk och ojämställd arbetsmiljön är. Alla män håller varandra om ryggen, vissa journalister super och gör inte sitt jobb, de kan gå på krogen på kvällen och chefen kan beordra de kvinnliga journalisterna att skriva klart deras texter. Att det skulle finnas en kvinnlig chef är otänkbart och när en kvinna blir utsedd till chef för en söndagsbilaga vägrar helt enkelt de manliga journalisterna att jobba under henne. Det är svårt att tänka sig att detta har existerat men så är det verkligen. Jag började på en dagstidning redan 1980 som sommarjobbare och känner igen mig mycket. Jag var kvar där till 2010 och det var först de senaste åren det kom någon kvinnlig chef. Det var bara män på ledande poster. Vet också att alkoholkulturen stämmer, även om det kanske är värre i boken. En intressant roman som ändå ger lite hopp om framtiden.
Denna bok får 4 stjärnor av 5 av mig.
Köpte en amaryllis för flera veckor sen til ett riktigt fyndpris, nu slår den ut och det ska bli randiga blommor, så fint. När jag gick hem från läkaren idag såg jag fullt av vintergäck och snödroppar i en trädgård, det gjorde mig lycklig.
Nör jag kom hem gick jag ett par ärenden på stan. Lyko har haft en stor fin butik här men den ska tyvärr stänga, fyndade lite varor där. Sen hittade jag ett par skor på Feetfirst, ett par typ herrskor som jag tycker är så snyggt, dom är i skinn både in- och utvändigt och var nersatta med 50% rabatt. Det gillar jag.
Lyckans hjul av Kajsa Ingemarsson
Det här får väl också räknas som en feelgood-roman. Tre kvinnor i olika åldrar lär känna varandra. De bor grannar och ytterligare en kvinna flyttar in i ett hus på gatan. De upplever henne som mystisk innan det klarnar vad hon har för slags verksamhet. Man får följa olika händelseutvecklingar i kvinnornas liv. Det tog ett tag innan berättelsen tog fart. En lagom trevlig berättelse.
Den här boken får 3 stjärnor av 5 av mig.
Jag är fortfarande påverkad av, vad det nu är jag är drabbad av, influensa eller covid. Imorgon skulle jag börja utbilda en kille på jobbet, min chef ringde idag, vi kom fram till att vi tar en dag i taget, jag jobbar hemifrån imorgon. Känns bäst, jag har faktiskt inte varit uppe en hel dag än, har vilat och t o m sovit mitt på dagen. Så får jag se hur det känns imorgon. Det är flera sjuka på jobbet, han som jag ska utbilda blev sjuk samtidigt som jag och han har/haft konstaterad covid. Jag hoppas så innerligt att omikron kan vara vägen ur pandemin. Tänk vad skönt om vi kan återgå till ett mer normalt läge. Kanske samtidigt som våren kommer.
Djävulsnyckeln av Charlotta von Zweigbergk
Oj vilken bok! Har nästan sträckläst, den var väldigt svår att lägga ifrån sig. Ett närgånget relationsdrama och det gillar jag. Här kan man inte klaga på att det inte är djupare personporträtt. Man får mycket sympati för kvinnan i berättelsen men mannen är mindre sympatisk. Den är så skickligt skriven för man liksom bara väntar på en slags förklaring. Kvinnan går in i ett förhållande trots att hon verkligen inte tänkt göra det och sen vill man bara så intensivt att hon ska avsluta. Man får en inblick i hur en människa kan brytas ner, men det förekommer inget våld. Till sist blir det plågsamt, sista tredjedelen av berättelsen faller lite, antagligen för att man blir så frustrerad av att kvinnan inte bara går. Det är liksom ett beroende som är osunt.
Denna bok får 4 stjärnor av 5 av mig.
I fredags kväll fick jag ont i halsen, kände mig inte helt pigg på lördagsmorgonen, jag skulle ju gå och få tredje sprutan. Jag gjorde ett självtest hemma som visade negativt, bestämde mig för att gå iväg. Jag mådde helt ok, det var såklart många på drop-in, jag fick köa utomhus i 35 minuter. Inne gick det snabbt och jag var så glad att ha fått påfyllning. Köpte med mig scones hem från Espresso house. Efter det blev jag så väldigt trött och sen fick jag huvudvärk, ont i kroppen och 39 graders feber. Jag hade något i kroppen som bröt ut så det var inte biverkning från sprutan. Jag har varit hemma hela veckan, hostat och snörvlat och vilat. Idag gjorde jag ett hemmatest igen som åter visar negativt, så det har varit en rejäl förkylning. Jag får ställa in Stockholm igen, skulle åkt upp imorgon. Inser att det går inte att planera, det är så trist, J och S fyller år på lördag, jag skulle äntligen fått lämna över julklapparna och födelsedagspresenter. Enda sättet att få åka iväg är nog att bestämma med kort varsel, är vi friska allihopa så får jag försöka få semester och få tag i tågbiljetter kanske bara några dagar innan. Just nu bara toklängtar jag efter vår, galet jag vet. Kan bli snö och kallt i flera månader till. Men det är det som håller mig uppe, att få drömma om vårblommor, ljummare temperaturer, att må bra igen. Jag är trött på att vara så här mycket ensam. Jag längtar efter guldkornen, att få åka iväg, träffa Dante och få umgås med familjen där uppe. Så här känner nog många nu, man är så oerhört trött på detta liv.
Flera sidor av oss av Karin Wallén
Detta är en feelgood-roman där berättelsen börjar nyårsafton vid millennieskiftet. En charmig berättelse där man får följa tre personer vars liv korsas. Miljön är Stockholm, mest från de platser jag känner mig mest hemma i, Odengatan, Odenplan, Sveavägen och det är roligt när man t o m vet vilket övergångsställe det är som är beskrivet. Observatorielunden är också en återkommande plats. Även nostalgi att läsa om vad som var aktuellt vid den här tiden. Personporträtten är inte så djupa men det behövs inte.
Denna bok får 4 stjärnor av 5 av mig.
Jag jobbar och sliter. Är mest på kontoret men även några dagar hemifrån. Det känns jättekonstigt i det fem våningar stora huset som är min arbetsplats. Inte nog med att covid ställer till det så att de flesta jobbar hemifrån, vi ska också flytta in i ett helt nytt hus den 1 mars så huset töms på allt. Ett begränsat antal platser finns kvar där de som är på plats ska samsas. Jag som administratör har fått en plats där diariet sitter. Jag ska sitta där först och främst tre veckor framåt, två av dom veckorna ska jag utbilda en kille så att vi kommer att vara tre som kan alternera på den här tjänsten ett tag. Så igår satt jag för sista gången i vårt kundtjänstrum, ingen kommer att vara där längre. Vi har tömt en massa grejor och jag var tvungen att jobba en stund längre igår, fick sen bråttom till tåget. När jag kom hem insåg jag att jag glömt kvar en "plupp" som jag sätter i datorn så att jag kan ha trådlösa hörlurar. Vad trött man blir på sig själv. Kom på att jag sett en kille på jobbbet som är trafikledare som jag vet bor i min hemstad. Snabbt kontaktade jag honom och lyckades ordna så att han tog den lilla "pluppen" med sig hem så fick jag gå och möta honom vid tåget när han kom kl 21. Så det blev en kvällspromenad. Tur man kan hjälpas åt.
En dag kvar på arbetsveckan. På lördag är det drop-in på min vårdcentral och jag har tänkt gå dit och ta tredje covid-dosen. Hoppas det går vägen.
