Hade turen att ta hem några av auktionerna vi haft på nätet. Köpte bland annat fyra Spinning Jewelry-ringar. Jätterolig idé, man köper flera olika och sätter ihop och får sin egen prägel. Köpte också en Guess-klocka, jag såg att ingen lagt bud så jag la det allra lägsta man kan lägga för att få hem det, helt övertygad om att någon skulle bjuda över, jag hade ju inte tillgång till dator när auktionen slutade. Jodå... det var inte en enda som bjudit mer än jag.... så nu äger jag en häftig Guess-klocka med bred silverlänk och ett litet hjärta som klockan är i.

Vilken härlig bild.
Kommer osökt att tänka på Svea och Zelda. Riktiga kompisar är dom inte ännu, Svea fräser varje dag åt henne, ibland kommer Zelda farandes i 180 och plötsligt upptäcker hon Svea... och då får hon tvärnita, det ser så roligt ut. Ikväll var det lite kul, för Svea vill gärna gå fram och lukta på Zelda ibland, hon kan liksom inte spela ointresserad alltid, Zelda trodde det var bus på gång så hon tog upp ena tassen i luften, precis då så skulle Svea närma sej ännu mer, men råkade komma nära min hårborste och stack sej på piggarna.... det blev så komiskt, Zelda var redo för bus, Svea vet jag inte riktigt vilken avsikt hon hade, men allt slutade med att Svea blev rädd för min hårborste....

Första gången, tror jag, som det känts så trist att komma hem. Alltså inte trist att träffa J och S och katterna, men Sölvesborg. Blekinge överhuvudtaget. Jag gillar verkligen storstaden. Att gå ut och direkt vara i smeten, Odenplan är så härligt. Alltid folk, när jag gick av bussen på S:t Eriksplan och promenerade till Odenplan hörde jag när jag närmade mej lite trumpetspel, det var några gatumusikanter, och granen stod fint på Odenplan och Gustav Vasa-kyrkan är så fin. Jag känner mej så hemma. Gillar pulsen. Men jag inser ju att om jag någon gång skulle kunna flytta upp lär jag inte ha råd att köpa lägenhet kring Odenplan, tyvärr. Handlat lite, en sidenklänning på Åhléns av märket Wera, ett linne som jag ska ha under den klänningen på Jackpot-avdelningen på NK. En väst på H&M och en god bodylotion från Narciso Rodrigues. Sen lite julklappar till barnen. Ska faktiskt upp igen om en månad, då ska S följa med. Har ätit gott, köpte lasagne på Östermalmshallen. Mysigaste stunden: När jag satt på ett fik i Gamla stan och åt lussebulle och drack kaffe. Då ringde det på mobilen förresten från en byrå som skulle förmedla en annons från en kund, hon satt i Stockholm, som dom flesta byrå-människor gör, så jag berättade att jag också var i huvudstaden. Hon skrattade, hon hade ringt till Skåne men hamnade där hon själv befann sej.

Imorgon är det dags, 9.20 går planet till huvudstaden. Utsikten från lägenheten är den på bilden, Stockholms stadsbibliotek. Denna gång ska det bli väldigt skönt, det är det i och för sej varje gång, men jag ska verkligen bara ta hand om mej själv. Njuta av att få vara lite ensam och bara göra det jag vill, äta det jag vill och gå i dom affärer jag vill.

Efter min egen dusch i morse var det dags att göra vid Zelda. Blötade en pad och torkade henne lite i ögonen och tvättade av henne framtill, hon går gärna omkring med mat i pälsen... inte konstigt när man är liten och får häva sej över matskålen. Hon satt så fint i mitt knä när jag gjorde vid henne trots att senaste gången hon var i badrummet var det helrengöring.
Det är inte Zelda på bilden.

Har varit i vår lilla kyrka ikväll och lyssnat på kammarmusik och på kören som mina barn är med i ihop med sina gymnasiekompisar. Väldigt väldigt vackert. Jag är glad att dom är med på så mycket annars hade jag inte fått uppleva allt jag får uppleva. Det var paus mellan två akter, då fick man glögg och pepparkakor. Träffade en del jag känner.

Nästan lika gullig som Zelda.
Alla hem borde ha en kattunge, det går inte att vara sur eller ledsen när det kommer ett monster springandes och jagar ens fötter eller hänger i skärpet på morgonrocken.

Igår var jag och E och åt på Salvatores här hemma, som har så underbart god italiensk mat. Jag åt parmesaninlindad kycklingfilé med taleggio-ost och potatisgratäng och E åt lamm. Till det drack vi gott rött vin. Så lyxigt egentligen att kunna gå på en restaurang i ens hemstad som är så himla bra och trevlig.

Är det såhär jag vill att det ska se ut i mitt hem så småningom?
Jag slås av att det är så många som varit snälla den här tiden jag haft det jobbigt. I som visserligen har som sitt yrke att lyssna, men han är extra snäll upplever jag, vill verkligen hjälpa och har väldigt kloka råd att ge. B som också har som sitt yrke att hjälpa, hjälper ändå mej extra mycket upplever jag det som. C som hjälpt mej att få ha lägenheten i Sthlm nästa vecka, hon hade inte behövt, men hon gjorde det. Faktiskt t o m min chef J... har visat sej vara omtänksam och hjälpsam.

Har badat Zelda ikväll, var på Cityzoo idag och köpte kattschampo, klosax och borste. Det gick bra att bada henne även om hon pep och inte gillade det. Torkade henne med en handduk i min famn, och sen fönade jag. Det var lite svårare, satt ner och försökte komma åt, hon smet upp på min axel och vidare upp mitt på min rygg... så jag inte kom åt henne. Vilken smart katt. Men skam den som ger sej. Fönade inte henne riktigt torr utan lät henne vara efter ett tag. När jag satt i min fåtölj kände jag plötsligt en liten tyngd i knäet, jag trodde hon var sur på mej men hon hoppade upp och la sej tillrätta, jag la lite av min morgonrock om henne och sen sov hon i nästan två timmar i min famn, hon både skakade och spann. När hon äntligen vaknade skulle jag borsta henne, men det gillade hon inte, hon blev rädd för borsten.... jag la den på golvet så hon kunde titta på den, hon gick fram försiktigt och nosade, och sträckte ut en tass för att våga känna på den... Nu är hon jättefluffig och mjuk som silke i pälsen. Så... om två veckor ca måste vi göra om allt igen.
Det är inte Zelda på bilden.

Minns när jag var liten att jag tillbringade en tid en sommar hos min kusin som bodde på en lantgård. Jag var så avundsjuk för hon hade en egen liten kyckling och eget litet lamm. Det var kanske då mitt djurintresserade grundlades.

Zelda-bilder

Man får inte vara ifred när man sitter vid datorn. Hon hoppar från golvet rakt upp i knäet och man är lika glad varje gång att man har kläder... sen sätter hon sej rakt framför skärmen och jagar pilen och allt som rör sej.

Katternas favo-plats är en ikea-kasse... inte behöver man köpa nån dyr sängplats.

Dagens mest uttråkade

Fick en strålande idé idag när J var hemma med tre kompisar på lunchen. Precis när dom skulle ge sej tillbaka till skolan så bad jag om hjälp med att få ut mina vinterdäck som jag tänkt åka till Volvo och få pålagda. Alla tog ett varsitt däck och det gick undan, så bra, dom gick till skolan och jag lyfte in alla däcken i bagaget. När jag var klar, slog mej en tanke.... jag stod i klänning och kofta och bilnycklar.... jodå, J hade låst till huset. Jag hade inga nycklar. Vad gör man?? Jag kunde ju inte stå ute i flera timmar och vänta på att någon av barnen skulle komma hem. Jag fick ringa på hos grannen, hennes mamma var där och lånade mej telefonen.... ringde kommunen som kopplade mej till skolan, receptionen var obemannad, det var mitt i lunchtid. Växeltelefonisten kopplade runt för att hitta någon... och till sist hittade hon en lärare, som är klassföreståndare åt S, hon hittade inte S men väl J.... så han fick springa hem och låsa upp huset till mamma som stod och väntade.... det hade nog varit bättre att jag rullat ut däcken själv, hade i alla fall gått betydligt fortare att få komma in i värmen igen.

Förutom Zelda som i alla kategorier lätt tar hem allt man kan tänka sej.... hon hänger för övrigt i skärpet på min morgonrock just nu.... så får denna lilla kisse vara dagens sötnos.

- Mamma, vad var det du var innan? Koreograf? Scenograf?
- Nej, Sofia, jag var grafiker.
Sofia är inte sju, hon är hela 16 år.

Här är Zelda och Svea... dom ser ut som två utomjordingar.

Dagens sötnos

Blev en odd molly-blus idag. Jag borde sluta gå i affärer på lunchen. Grå med röda broderier. Så fin. Ska ha mitt Filippa K-linne under. Glad blir jag när jag shoppar.... men det är ett farligt sätt att glädja sej själv på. Tror jag.

Det här är inte Zelda, men hon gör också såna här härliga grejor. Ligger och sover på rygg... igår morse vaknade S som har henne på sitt rum, med Zelda liggande med huvudet mot hennes axel. Hon är bara så ljuvlig. Svea fräser fortfarande på henne... men uppfödaren tror att efter någon vecka kommer dom att vara oskiljaktiga.

Det var ännu skönare att få lerinpackning än vad jag trodde. Leran var från Italien, var varm och jag fick den på hela kroppen, blev sen inlindad i gladpack.... och handdukar och filt, jättevarmt och skönt. Lär vara bra mot stela leder (typ min nacke och mina axlar), lätt peelande och rensar ut slaggprodukter. Jag fick nån slags lera i ansiktet också, massage och efter jag duschat av leran blev jag smörjd länge och väl över hela kroppen med Decleors goa bodylotion. Innan allt det här hade jag suttit i bubbelpoolen, bastat och badat i den japanska poolen och ätit frukt, för jag var hungrig... jättehungrig. Men vi fick god mat efter våra behandlingar, kycklingspett, massor av god sallad, brieost och god dressing och jättegott bröd. Sen är man ju bara helt slut. Men är len och skön över hela kroppen och just nu har jag en underbar liten Zelda i mitt knä när jag skriver, hon är så kelen så hon vill bara vara nära hela tiden.

Ikväll är vi ett gäng som ska gå på spa, jag ska få en lerinpackning och så kan man bada utomhus i en jacuzzi, på ett tak under stjärnorna. Efteråt ska vi äta där. Ska bli skönt. Alltid skönt när någon pysslar om en.

Det är extremt roligt med Zelda. Hon far fram som ett yrväder, i morse galoperade hon omkring, jag bara hörde henne och såg ett streck dra förbi. Hon har lyckats hitta alla möss Svea blivit av med, tygmöss alltså.... Plötsligt blir hon bara jättetrött och somnar på en sekund i ens famn. I dag när Jacob övade på pianot hoppade hon upp och gick omkring bland tangenterna.... Svea och hon fräser fortfarande åt varandra, men Svea är så nyfiken, när Zelda sover går hon försiktigt fram och nosar på henne.
Obs Zelda och Svea är katter..... inte får.

Sötnosar

Det här får symbolisera mej och min familj, mina två barn och två katter.

Världens gulligaste Zelda

Zelda 12 veckor

Idag har vi hämtat hem Zelda.... vi åkte till Ikea först och åt och handlade lite smått. Sen körde vi till Växjö därifrån. Alla katterna var lika goa som förra gången och Zelda hade vuxit såklart. Flera av katterna var nyfikna och gick in i buren som vi skulle ta hem Zelda i... men till sist blev det ju hon som fick sitta i den. Hon pep hela vägen hem.... och hemma... var hon glad när hon kom ur buren och väldigt nyfiken att upptäcka sitt nya hem... Svea däremot, ja, vad ska man säga? Hon GÖMDE sej.... hade först stora ögon och kunde inte fatta vad vi kommit hem med, men när hon insåg att det var en minikatt.... gillade hon inte det utan gömde sej under min säng. Dom har tittat lite på varandra men Svea fräser åt henne, Zelda är rätt ointresserad men hon är ju van vid stora katter. På fotot har jag den lilla katten och så ser man Svea gömma sej.

Idag har jag och E varit på lantlig utflykt, en lite försenad födelsedagspresent från henne. Jag hade inte en aning om vart vi skulle och inte blev jag klokare av att se mej omkring heller när vi körde. Till sist var vi framme, långt ute i ödemarken fanns där ett jättefint gårdscafé och inredningsbutik som öppnade just idag. Ett gammalt kostall som renoverats i Ernsts anda, alltså väldigt mysigt och hemtrevligt. Vi fikade gott och jag köpte en ljushållare som såg ut som en kungakrona och saffransskorpor. På vägen hem åkte vi förbi kyrkan och kyrkogården där både min morbror och mormor och morfar vilar, vi stannade och tittade.
En skön dag med blå himmel och sol.

Men gud så söt

Har verkligen fastnat för klänningar, finns inget skönare och med kofta och leggings eller over knee-strumpor. Beställde den här idag från H&M.

Tänker på när vi köpte en mus man kunde vrida upp som sprang omkring och trodde Svea skulle ha jättekul med den.... vad gjorde hon? Hon sprang och gömde sej när musen började springa omkring.

Så här får vi hoppas att det inte ser ut när vi kommer hem på söndag... utan att vi har nöjt oss med EN katt.

Ett par gråa tights med djurmönster var vad jag lyckades få tag i på Roberto Cavalli-släppet på H&M. Jag stod inte och köade, orkar inte med sånt, utan gick dit efter ca 45 minuter.... och då var det det enda jag hittade, men det räcker nog. Är visserligen intresserad av en tunika, men några förhoppningar om att jag ska lyckas komma åt den på nätet i natt har jag inte.

Kanske.... hoppas.... 3 dagar i huvudstaden, hade varit så skönt, är verkligen i behov av det. Bara få strosa omkring, inga krav, äta nåt gott, ta en god fika, få vara med i pulsen några dagar, sova skönt. Inte shoppa en massa, bara nåt litet, det viktigaste: Att bara få ta hand om mej själv några dagar.

Sötnosar

Tack G för underbara bilder

Så här ser jag ut när jag öppnar dörren när det knackar, sen får jag hoppas att det är godis eller bus-ungar och inte grannen som vill låna nånting.

Jag vill åka till min pappas grav imorgon, hoppas jag hinner det. Blir inte så ofta nu eftersom mamma inte bor kvar i huset längre. Det är ju en sån dag då man tänker extra på de som inte finns här längre. Skulle vilja åka till min farmor och farfars grav också och till min mormor och morfars, även om jag aldrig träffat min morfar. Vad konstigt det känns när man inte har föräldrar längre, mamma lever ju men känner inte alltid igen mej när jag kommer och hälsar på henne, jo hon känner igen mej, men vet inte riktigt vem jag är alltid, ibland tror hon att jag är hennes syster.

Påminner om vår lilla Svea som har ny sovplats, i dotterns rum i en IKEA-kasse... hon är inte precis ljudlös när hon krånglar sej in i papperskassen, men sen ligger hon platt och sover länge. Roligt... att katter (i alla fall Svea) vill sova trångt. Hon har en annan favoritplats, i dotterns byrå, i nedersta lådan, det är hennes egen låda.

Pratade lite med min tidigare chef idag, han var på besök här, kom ihåg att han ofta brukade äta lunch med oss andra, slog sej alltid ner bland oss och pratade. Saknar den här empatiska känslan från min nuvarande chef. Någon som inte hela tiden måstra "streba" och vara kaxig, utan som kan sitta ner och bara p-r-a-t-a. Jag kände sånt förtroende för min tidigare chef, att han faktiskt var intresserad av en som människa, och inte bara en som ska dra in en massa pengar.