Pratade lite med min tidigare chef idag, han var på besök här, kom ihåg att han ofta brukade äta lunch med oss andra, slog sej alltid ner bland oss och pratade. Saknar den här empatiska känslan från min nuvarande chef. Någon som inte hela tiden måstra "streba" och vara kaxig, utan som kan sitta ner och bara p-r-a-t-a. Jag kände sånt förtroende för min tidigare chef, att han faktiskt var intresserad av en som människa, och inte bara en som ska dra in en massa pengar.