Har precis kommit hem från Helsingborgs djursjukhus. Och... vill inte ta ut för mycket i förskott.... men det känns som att ha kommit hem med en ny katt. Som om vi lämnat in en gammal trött 20-årig katt och hämtat en glad, spinnande kattunge. Det är ju vår vanliga Tilda som är hemma igen. Förmodligen är det som hon svarar på kortison-medicinen och det är ju bra. Hon jamar och äter och söker kontakt. Alla på sjukhuset som vi träffat har varit fantastiska. Så trevliga och omtänksamma och gjort ALLT för Tilda. Fortfarande är det några provsvar som väntar, bl a ett dom skickat till USA. Vet att ett prov skickats till Tyskland. Här sparas det inte, nästan bättre vård än människor får.... Och vi HOPPAS HOPPAS det här håller i sej, att vår Tilda får bli frisk nu och vara den goa spinnande kärleksfulla katt hon är. Det var så himla kul att släppa ut henne ur buren när vi kom hem, hon gick direkt till matskålen, visserligen var hon lite som Bambi på hal is, men hon har nog inte gått så mycket på ett tag. Men sen går hon omkring som ingenting här hemma, och dom andra katterna ser högst förvånat på...