Idag blev det äntligen ett besök hos J. Det känns nästan overkligt att han bor i Sölvesborg igen, vi flyttade dit när han var 2 1/2 år, flyttade sen till vårt älskade hus några månader innan han fyllde 6 år och där bodde vi sen tills han var 21 år, S är två år yngre. Han åkte ju sen till Japan som utbytesstudent 2012, jag minns så tydligt när han ringde från Japan och berättade att han fått jobb i Japan och tänkte stanna kvar. Jag och S var i Sölvesborg vid det tillfället och jag minns de dubbla känslorna jag hade, jag var glad för hans skull men samtidigt undrade jag hur framtiden skulle bli, om han skulle bli kvar, kanske aldrig återvända hem till Sverige för gott. Men 2020 mitt i pandemin kom han hem igen för att börja plugga juridik och i januari i år tog han sin examen. Nu har han en fin lägenhet på Ljungaviken i Sölvesborg på femte våningen och utsikt mot vattnet. Man går över en jättefin bro för att komma dit, en av de längsta gång- och cykelbroarna i Europa. Vi åt lunch hos J, en japansk rätt som heter yakisoba, jättegott. Vädret var alldeles strålande och så härlig promenad han har till och från tåget varje dag.
8 comments:
Jag förstår att det var dubbla känslor när din son sa att han hade fått ett jobb i Japan. Men du fick möjlighet att besöka honom två gånger, om jag minns rätt, och sedan kom han hem igen. Vilka erfarenheter och vilka minnen han har fått av den perioden. Våra barn reser och pluggar utomlands mer än vår generation gjorde och det får man vara glad för. Härligt att få gå över den vackra bron och besöka honom nu när cirkeln har slutits. Tänk att båda dina barn och ett av mina barn nu har tagit juristexamen. Då får vi vara stolta och glada för att de har hamnat där de vill :D
Kram
Ja jag hade aldrig kommit till Japan om det inte var för att J bodde där. Det är såklart roligt att våra barn kunnat resa i världen, när vi var unga var det vanligare att åka iväg som au-pair.
Ja det är jätteroligt att barnen har tagit examen och har bra framtidsutsikter!
Kram
Jag kan också förstå att det var dubbla känslor när J fick arbete i Japan. Man vill att de ska finna sin väg och få uppleva men samtidigt så finns en del inom en som vill ha dem nära om det går. När sonen hittade kärleken och flyttade till Brasilien hade jag samma tankar. Fördelen var att jag kom till Brasilien vilket aldrig hade hänt annars. Sedan tog kärleken slut och även om det var vemodigt så blev det bra till slut. Plötsligt känns Stockholm nära där sonfamiljen bor nu. Det måste kännas bra att ha J så nära, lite som om cirkeln har slutits. Slutet gott allting gott! Det låter förresten som ett väldigt härligt läge på lägenheten!
Önskar en fin fredag!
Kram
Oj flyttade din son till Brasilien på grund av kärleken! Tur de inte hann bilda familj, då är det svårare att flytta hem igen. Då förstår jag att Stockholm känns nära. När S flyttade till Stockholm var det många som undrade om jag inte tyckte det var jobbigt, men jag var glad att hon var kvar i Sverige.
Ja läget är jättehärligt på hans lägenhet!
Önskar dig detsamma!
Kram
Ja, det gjorde han. De träffades i Nottingham där de båda var stipendiater på universitetet. Sedan blev det Brasilien och hennes hemstad. Därefter flyttade de till Sverige en kortare period. Sedan tog det slut så ja, det var tur att de inte hann bilda familj. Det hade blivit en väldigt komplicerad situation då.
Kram och god kväll!
J hade en sambo i Japan en kortare period. Jag var inställd på att det skulle bli Japan för gott men det tog också slut.
Kram och detsamma till dig!
Så vackert med försommargrönskan och havet där!
Javisst är det, helt underbart!
Post a Comment