Tisdag

Så sorgligt idag att vakna till nyheten att Robin Williams, den fantastiske skådespelaren, hittats död. Många framgångsrika människor lider av depression. Jag tänker också på Malik Bendjelloul som fick en Oscar för sin film Searching for Sugarman som dog. Oerhört sorgligt. Vad är det som gör att de så ofta lever ett olyckligt liv som samtidigt blivit så hyllade? Är det svårt att vara en konstnärssjäl?
Själv har jag haft besök av mina hjärnspöken i natt. Vid sådär fyra är det som värst. Jag lyssnade på radion i söndags morse när jag körde till jobbet om idrottare som saknat självkänsla och självförtroende som tagit hjälp av mentala coacher. En sådan blev intervjuad och sa att hjärnan går att lura. Att om du börjar tänka positivt, detta slitna uttryck, så efter ett tag så blir allt bättre. Om du ständigt tänker vad dålig jag är så tror hjärnan på det men med ett ständigt övande så går det att vända. Han berättade att han hjälpt idrottare som sen tagit både VM- och OS-medaljer. Det borde ju gå att öva sig själv att tänka annorlunda även om man inte har någon tanke på att ta medaljer. Bara att få må bättre och tro på sig själv. Men jag har såna dumma tankar att det är bättre att tro att något inte går, så blir man inte besviken. Men det är kanske så att man agerar på ett visst sätt när man hela tiden har tankarna att något inte ska gå? Ja det är inte lätta saker att ändra.