Självständighet

En sak som jag lagt märke till är när ett par kommer in i butiken och kvinnan ska köpa något att det ofta är mannen som betalar. Det kan ju först verka charmigt, att mannen GER kvinnan något, men jag har noterat att det ofta muttras från mannen och att kvinnan ser generad ut. Ibland har det hänt att kvinnan sagt till mig "den här krämen är väl bra" för att liksom få bekräftelse av mig för att hon valt något och det är inte ovanligt att det kommer en replik från mannen i stil med "ja till det priset måste det väl vara bra". Det här har fått mig att tänka till. Är det mannen som sköter ekonomin och att kvinnan liksom ska få tillåtelse av honom att köpa något till sig själv? Jag får rysningar om det stämmer. Alla får så klart avgöra själva hur dom vill sköta sin ekonomi och dela upp allt med den, men det ligger ljusår ifrån hur jag själv skulle kunna leva. Att någon annan skulle ha åsikter om vad jag ska köpa? Även om man lever ihop kan man väl ändå ha EGNA pengar som man får göra precis vad man vill med? Om man vill unna sig en bra ansiktskräm, gå på krogen med grabbgänget, gå på bio med en kompis och käka efteråt eller vad det nu kan vara? Tyvärr tjänar ofta kvinnorna mindre och kanske har mannen ett ekonomiskt övertag då? Men att vara i ett förhållande där mannen bestämmer var pengarna ska gå hade varit helt otänkbart för mig. När jag var gift gjorde jag ändå vad jag ville med mina pengar. Man kan ju ha ett gemensamt sparkonto men att ha egen inkomst att bestämma över måste väl ändå vara det optimala?
Mina tankar går vidare, jag är en väldigt självständig person, jag har svårt att anpassa mig efter någon annan, det må vara en man eller faktiskt en chef som jag inte har förtroende för. Jag anpassar mig heller inte efter vänner jag inte trivs med. Det är nog därför jag trivs med att leva ensam. Dom få förhållanden jag haft efter jag skilde mig har inte varit bra. Jag klarar inte av att kompromissa eller att vara med någon jag inte tycker det funkar med. Jag vet ju att jag klarar mig själv.