Usch det var så läskigt igår, jag tyckte Zelda blev piggare men plötsligt på kvällen så blir hon jättekonstig, bakbenen vek sig och hon blev helt skärrad. Stackars lilla, hon förstod ingenting. Jag blev livrädd och ringde veterinären som tack och lov hade kvällsöppet. De sa att det inte var något konstigt, hon har varit sövd och då kan det bli så. Däremot ska hon vara piggare idag annars får jag återkomma. Och hon är tack och lov piggare idag. Hon jamar väldigt ynkligt, hesare än någonsin men hon rör sig precis som vanligt och har ätit. Jag har den godaste maten just nu. Djuren betyder så väldigt mycket och jag vill ju bara att dom ska må bra och att jag ska få ha dom länge till. Har svårt att tänka tanken när jag är utan, detta är ju dom jag haft längst. Det är ett väldigt sällskap, det finns alltid någon hemma som väntar på mig.
Igår fyllde lillen en månad. Jag får mycket bilder och filmer från dom. En söt film igår när han ligger på golvet med ett litet gym som han kan titta och känna på. Han fyrade av finaste leendet mot sin mamma och han har en söt liten grop i ena kinden, ett sånt litet charmtroll. Jag bara längtar tills jag får träffa honom igen.
Idag ska jag baka björnbärspaj, jag fick björnbär av E igår.
Wednesday, August 08, 2018
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
4 comments:
Usch, så obehagligt och jag förstår mer än väl att du blev orolig för Zelda. Skönt att hon är piggare i dag.
Visst är det mysigt när man får bilder eller filmer på dem små. Nu har vi ju förmånen att träffa Lilla S ofta så jag förstår att du längtar efter din raring.
Kram och ha en bra dag!
Ja det var jätteobehagligt, tack och lov är hon som vanligt igen.
Det är såklart bäst att få träffa barnbarnen på riktigt men i brist på det så är det ju tur att det är så lätt att skicka foton och filmer.
Kram
Jag skulle ha blivit lika orolig och ringt veterinären. Tur att du gjorde det så att du snabbt fick lugnande besked. Det är klart att man månar om sina älskade små familjemedlemmar. De har en ofantligt stor plats i ens hjärta. Jag tror att ni får vara tillsamman väldigt många fler år :D
Underbart att få många bilder på den lille krabaten. Men jag förstår ju att du hellre skulle vara nära honom. Hoppas du får chansen till det snart igen :)
Kram
Ja det var väldigt obehagligt att se henne sån efter att först ha varit piggare. Min första perserkatt fick en gång någon slags kramp och trillade ner för en trappa. Det gick över sen men enligt veterinären kunde det varit en liten stroke.
Kram
Post a Comment