Började dagen bra, C bjöd på smörgåstårta till frukost. Vi har en liten trevlig tradition på kundtjänst, att sjunga för varandra och ge nåt litet när vi fyller år och idag var det alltså C:s tur. Hon fick en engelsk pelargonia. Vi stängde kl 12 eftersom det är tidningsfri dag imorgon, gick några ärenden på stan innan jag körde hem. På vägen hem ringde I, det känns lite ledsamt med henne, hon frågade om jag ville komma på en ev vårfest imorgon eller ikväll, hon visste inte ens om det skulle bli av.... men jag jobbar ju imorgon och ska till E ikväll. Hon säger själv att hon alltid är sent ute och det får man ju hålla med om... men det är det här att hon aldrig riktigt vet vad hon vill... att det alltid känns som om hon väntar på nåt bättre liksom, men IFALL hon skulle sitta ensam så vill hon bjuda hem någon. Droppen var till nyår när hon tyckte jag skulle komma hem och äta hos henne men inte hör av sej förrän EFTER nyår och sa att hon hade "tänkt" ringa mej, men det blev inte....!!?? Det känns så tragiskt, för hon "känns" ensam och gör såna konstiga val i livet, hon sätter sej själv i såna konstiga situationer och ändå kan jag inte låta bli att tycka synd om henne.