Gör testet och se om du känner mej
http://www.quizyourfriends.com/take-quiz.php?id=0811301513403537&a=1&

Första advent idag. Gick upp hyfsat tidigt, tände ett ljus, gjorde brasa i kakelugnen och.... plockade fram anatomi-boken. Suck suck. Det här knäcker mej.

Lördagkväll och pluggar anatomi och dricker lite rödvin emellanåt. Undrar om det fastnar nåt? Det är väldigt svårt, tänk att kroppen ska kännas så svår att förstå. Det värsta är muskler och deras fästen och ursprung på latin. Kan inte komma på något sätt att lära mej det hela, att komma på några genvägar för att lära mej det hela. Kommer inte att hinna att bara råplugga in det. Ja, det får f-n gå hur det vill, jag orkar bara inte.

Fredagkväll. Gud vad skönt. Tre veckor kvar till jullov, har väl aldrig längtat så mycket nån gång i mitt liv. Tänk att i nästan tre veckor få slippa gå upp halv fem på morgonen, äta frukost och läsa tidning så länge man vill. Visst kommer jag att få plugga, men inte känna sån panik som jag gör nu.

Har gjort min första helkroppsmassage idag. Roligt men lite jobbigt också, det tar rätt mycket av ens egen ork och energi. Sen blir det förstås lättare när man lärt sej och det flyter på lite bättre.

Just nu ligger den minsta katten i mitt knä, jag får sträcka armarna över henne när jag ska skriva. Hon spinner jättehögt.
Har varit en jobbig helg. Jag hinner inte läsa så jag känner mej nöjd. Undrar över vad jag gett mej in på, börjar känna paniken. Jag kommer inte att hinna få in allt när det gäller anatomin. Känner mej inte heller tillräckligt förberedd för det praktiska provet imorgon. Jag borde läsa mer under veckorna men jag är så trött när jag kommer hem att jag inte orkar. Jag vill inte ge upp, även om tankarna kommer ibland. Fick sån konstig känsla innan idag, hjärtat började skena iväg, jag blev yr och hade jätteont i ena käken. Fick sätta mej ner, jag och S skulle precis ge oss ut och övningsköra. Det tog ett tag innan det gick över, det är varningssignaler från kroppen. Jag måste lugna ner mej. Men det är inte lätt, det är så mycket man ska hinna på helgen förutom att plugga. Även om barnen hjälper mej, är det massor kvar.

Så där skulle man kunna göra, nästan vända ut och in på sej själv. Känns som det hade underlättat. Kunnat klona sej själv. Eller överleva utan någon sömn. För har jag någon gång i mitt liv haft mycket att göra är det ingenting mot nu. Har jättejättemycket jag behöver få in i mitt huvud denna helg. Får vara beredd på att läsa långt ut på kvällen. En morgon denna veckan vaknade jag kl 4, egentligen inte mer än en halvtimme tidigare än jag går upp, men jag masade mej upp, gjorde brasa i kakelugnen, satte igång en maskin tvätt, gjorde kaffe och pluggade på fysiken. Lite grann bara. Men det kändes som jag hann jättemycket på den extra halvtimmen.

Mest ett livstecken från mej. Jag varken hinner eller orkar blogga så ofta som jag vill.

Det är ju för väl att man har sina ungar och sina katter, för det går ju inte att vara ledsen någon längre stund. Jag är rätt envis också. Det SKA gå. Jag SKA klara av utbildningen, både prov och ekonomiskt. Jag SKA så småningom kunna jobba med det jag vill. Men vägen dit är kanske inte så spikrak som jag trodde, jag har ju lärt mej att det blir lite krokigt ibland, men livet går framåt ändå. Och det kunde ju vara så mycket värre.

Nu känns det nattsvart. Orkar inte gå in på detaljer, men ett bakslag. Får försöka lösa det hela, men det känns f-n. Var finns det mänskliga perspektivet? 27 år och med en sjukskrivning bakom mej som jag lyckades komma ur mycket tack vare att jag hittade något annat jag ville göra. Ska jag nu hoppa av det och gå tillbaka helt omotiverad och less? Nej det vill jag inte.

Sötnos

Himla rolig hemresa ikväll, träffade min granne på centralen i Malmö och så åkte lilla E med hem. Vi skrattade och hade jätteroligt hela vägen. Hade en rolig dag i skolan också, ibland är dom så otroligt roliga dom små tjejerna.... go humor och många busstreck.

Rätt kul idag, vi fick lära oss strå för strå, att förlänga ögonfransar genom att sätta dit syntetiska strå som gjorde att fransarna blev helt fantastiska, om man fick dom att sitta kvar vill säga. Det var pilligt men roligt. Idag påminde en av lärarna oss att det faktiskt inte är så långt tills vi ska gå ner och ta emot kunder. Hjälp, jag kan ju inte så mycket än!! Men det är tre månader dit, även om det försvinner tre veckor i samband med julen.

Har varit hemma idag, var hos doktorn med ont i örat, men nu är det bättre. Känns jättekonstigt att vara hemma en vardag, nästan som att vara på permission från ett fängelse... vi är grymt trötta allihop och jag längtar extremt mycket till jullov.

Det här måste ha varit årets tröttaste dag. Måndagen den 10 november. Jag tror helt allvarligt att jag somnade till ett par gånger på lektionen i eftermiddags. Alla var precis lika trötta, t o m läraren. Somnade på tåget hem, vilket jag inte gör så ofta, och sov från Lund till Bromölla. Skulle kunna gå och lägga mej direkt när jag kom hem men måste tyvärr öppna lite böcker.

Jag vill åka till Stockholm. Har sån abstinens. Efter att ha varit där i snitt fem-sex gånger om året de senaste åren känns det här jättekonstigt, har inte varit där sen i juni.

Har unnat mej en dag på helgen utan att öppna böckerna en enda gång. Åkte till Kristianstad, hade lite ärenden och så hälsade jag på mamma. Var också vid pappas grav. Kändes bra. Sen åkte S med mej hem när hon jobbat klart. Ikväll har vi ätit ostpaj.

Ser fram emot när jag ska få ett lite mer normalt liv. Inte vara iväg så länge på dagarna och ha lite mer fritt på helgerna. Men det dröjer ett tag, får försöka stå ut tills jullovet, då är jag ledig nästan tre veckor. Vi skulle inte haft något prov nu på ett par veckor, plugga måste man ju göra ändå, men i lite lugnare takt, men igår fick vi veta att det blir prov igen den 18 nov, tänker ändå ta lite ledigt på lördag och göra lite andra saker.

Det här med att pendla... ja, vad ska jag säga, det är bara att gilla läget. Man blir luttrad. Igår satt vi fast i Eslöv i över en timme... totalt strömavbrott i hela Hässleholm. Var inte hemma förrän nästan halv nio på kvällen, åt middag kl nio.... tre timmar tog det mej att komma hem....
Har förresten köpt mej en laptop. Har fått låna J:s ett bra tag men nu började den krångla. Så jag gick in på netonnet och beställde en, hur bekvämt som helst. Tog två dagar sen hämtade jag ut den. Finns det någon vettig människa som har tid att åka runt och kolla och jämföra och prata med försäljare??

Sötnosar

Ett av mina favorittalesätt är: Livet går framåt trots att vägen är krokig ibland. Stämmer så väl. Och jag är inte den som väljer den enkla raka vägen. Visst hade det varit bekvämt att göra det, men man måste följa sitt inre. Jag kunde ha sålt huset, bosatt mej i en lägenhet med barnen, det hade varit det enkla... men jag är tjurskallig nog att välja det som är mindre bekvämt... ur EN synvinkel i alla fall. Jag kunde ha stannat kvar på mitt jobb, bekvämt med lön varje månad och veta vad man ska göra... men fy vad jag tyckte det var trist. Väljer hellre ett jättetufft år och pendla och utbilda mej för att SEN förhoppningsvis syssla med något mycket roligare. Jag tycker livet är för kort för att välja den bekväma enkla vägen. Jag måste lyssna till mitt inre och välja att leva livet fullt ut. Och det har faktiskt gått bra, hittills i alla fall. Jag kunde också valt den enkla vägen, aldrig ställt något ultimatum i mitt före detta äktenskap, men jag kunde inte leva så. Jag kunde också levt med en annan man idag men... jag är för rädd om min självständighet och mitt oberoende och har förmodligen inte mött kärleken med stort K, som jag måste göra för att kunna ändra mitt liv.