Var en dag full av känslor igår. Svea har haft rinnigt öga ett tag, nu senast har det sett värre ut så vi åkte till veterinären igår, jag och dottern. Väl där visade det sej vara mycket värre, ögat var kraftigt inflammerat, det har vi inte kunnat se eftersom hon haft ögat stängt. Men inte nog med det, dom ville ta prover på henne för att utreda, alla prover var bra utom dom vita blodkropparna, efter röntgen och ultraljud hittade dom att livmodern var inflammerad. Omedelbar operation, jag och S skulle återkomma om ca fyra timmar. Vi åkte för att hälsa på mormor lite, men hon mådde inte bra och låg och vilade. Någon slags magsjuka. Vi åkte till Kristianstad och där träffade jag på åtminstone sex arbetskamrater, vi kom in mitt i lunchen, det blev många kramar och det var roligt att träffa alla. Vi gick och åt. Sen fikade vi en stund, men det var flera timmar kvar tills vi skulle hämta Svea, köpte lite blommor till morfars grav och åkte dit, passade på att titta lite på huset som står tomt. S fällde många tårar, det var mycket känslor, oro för Svea, oro för mormor, morfars grav och att se huset tomt där alltid mormor på senare år och innan morfar också funnits. Vi fikade en gång till, och till sist åkte vi för att kolla till Svea. Hon var inte färdigopererad, dom hade tagit bort en tumör också i juvern och sytt igen tredje ögonlocket för att förhoppningsvis kunna rädda hennes öga, livmodern är bortplockad. Efter ca en timmes väntan fick vi ta med henne hem men hon var inte riktigt vaken, hon har sovit i mitt rum i natt, hon har krage också för att inte komma åt ögat, så dom andra katterna blev rädda för henne när vi kom hem... nu har hon vaknat till, kan gå ordentligt, har ätit lite men vilar mycket. Kan bara låta tiden gå och se hur det hela går.