Upptagna människor!?

Vi är ett gäng kvinnor från tidningstiden som har hållt kontakten och träffats i många år nu. Men det är verkligen ingen lätt sak att få ihop tillfälle att träffas och nu börjar jag undra. Det kan inte längre bara handla om att få ihop ett tillfälle, det handlar även om VILJAN att träffas. Vi har diskuterat fram och tillbaka hur länge som helst att få ihop ett tillfälle nu i augusti eller möjligtvis september. Eftersom jag stänger butiken rätt ofta och inte kommer därifrån förrän kvart över sju så kan jag inte förrän då, och det tycker en del är för sent!! Herregud, ska man gå ut och äta klockan fem på eftermiddagen?? Det är ju bara att gå till stället vi tänkt och ta ett glas vin t ex och vänta in att jag ansluter. Helger är alla upptagna på och jag kan inte låta bli att undra om det inte handlar en del om prioritering. Det är det här med att träffas utan sin man, att det är liksom inte så viktigt. Jag förstår inte det hela men så är jag också singel, men någon kan t ex inte träffas en lördag för mannen är iväg och jobbar på veckorna. Det är ju liksom inte så att dom är nykära och absolut inte kan vara utan varandra. Men jag tror inte att männen resonerar likadant eller jag t o m vet. Jag vet att t ex en man åker iväg på motorcykelsemester med kompisar utan att resonera som sin fru. En av kvinnorna sa rakt ut att hon träffas bara om det är dåligt väder för är det fint ska hon ut med båten med sin man. Men HALLÅ!!! Hör ni inte hur ni håller på??