Thursday, November 06, 2014
Zelda skrutt
Har nämnt tidigare att Zelda inte varit riktigt bra i sin mage, det är så i perioder och sen brukar det gå över. I helgen tyckte jag att hon var piggare igen men nu någon dag har hon varit mer hängig. Det jag märkt det mest på är att hon inte kommer när jag kommer hem, hon brukar ALLTID möta mig och jag har t o m fått gå och leta efter henne när jag kommit hem. I morse tyckte jag att hon var svullen i sitt ansikte och att hon verkade ha svårt att svälja så jag ringde veterinären och fick en tid idag. Så vi åkte dit, det är inget roligt för man vill ju bara att ens djur ska må bra och det är lika svårt som när barnen var små och var sjuka, man kan inte fråga vad felet är. Låter kanske konstigt att jag jämför mina katter med barnen, men mina katter betyder jättemycket för mig. Vi började med att väga Zelda och hon är ju en liten katt, vägde 2700 gram. Sen ville veterinären ta blodprover på henne, det var lite jobb för hon satte på en krage på henne ifall hon skulle bitas, det har hon aldrig gjort men jag fattar att dom tänker på sin säkerhet. Hon blev rakad på benen och stucken två gånger, det var lite jobb för hon ville inte samarbeta, hon både fräste och försökte dra undan benen men det gick bra till sist. Sen sa veterinären att hon gått ner mycket i vikt, hon hade kollat i journalen och enligt den vägde hon 3,5 kg sist och då blev jag orolig. Det är ju en jättestor viktnedgång och veterinären ville kolla njurar och annat, perserkatter kan få besvär med njurarna, så det blev en orolig väntan innan proverna var klara. Tårarna är inte långt borta vid såna tillfällen, min lilla Skruttzelda. Men när veterinären kom så visade hon att alla prover var bra, det finns ingen bakomliggande allvarlig sjukdom, sen började hon prata om att hon haft ett blåsljud på hjärtat förut. Då gick det upp ett ljus för mig, det var inte Zeldas journal hon tittat i utan Svalas. Hon hade nämligen ett blåsljud en gång och då visade det sig att vikten var fel också, det var Svalas vikt som legat på 3,5 och att Zelda faktiskt väger exakt lika mycket som förut. Så skönt det kändes. Men vi ska tillbaka imorgon, vi behöver raka bort hennes tovor, dessutom ska dom titta i hennes mun, det kan vara en tand som spökar.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
Hoppas, hoppas att det inte är något allvarligt! Vet ju själv hur man känner sig när mina små "vänner" varit dåliga.
Marie
Ja jag tror inte något allvarligt ligger bakom eftersom alla prover var bra.
Post a Comment