Wednesday, September 08, 2021

Onsdag

 Igår var en mindre trevlig dag på jobbet. Hade flera kunder som grät i telefonen, det är jobbigt, man blir så klart berörd.  Arbetsdagen avslutades med att en kollega till mig också grät när vi pratade. Kan inte gå in närmare på vad det rörde sig om,  men jag önskar vi kunde vara snällare mot varandra. Det är en lite komplicerad situation men ingen ska behöva fälla tårar på en arbetsplats och jag blir illa berörd av det. Har sovit dåligt i natt. Nu har också besked kommit att hemarbetet ska upphöra. Vi börjar nytt schema där jag återigen ska behöva gå ensam hem sent genom stan. Jag som var så glad över att slippa det. Man vill liksom inte få det sämre när man blir äldre, då ska det väl istället bli bättre villkor på jobbet. 

4 comments:

Znogge said...

Så tråkigt att höra. Varken kunder eller medarbetare ska behöva bli så ledsna tänker jag. Att vara snälla mot varandra borde vara det självklara. Sedan kan en pressad arbetssituation göra sitt till. Nu vet jag inte om det berodde på det och det behöver jag inte veta heller men ibland finns det en förklaring.

Jag förstår att du är besviken på det ändrade schemat. Att gå hem sent är det sista jag skulle vilja göra faktiskt. Med tanke på allt som händer numera så vill man känna sig så trygg som det går.

Kram och god kväll.

ime said...

Många kunder har väldigt jobbiga saker att berätta, man måste försöka vara professionell och saklig, men ibland går det rakt in i hjärtat det man får höra. Min kollega har varit med om mycket, det här som hände var en chef-anställd-situation, jag tycker så synd om henne.
Jag har inte varit rädd av mig tidigare men nu har det hänt för mycket skit i stan. Får införskaffa nåt spray jag får ha med mig.
Kram och detsamma till dig

ibod11 - Ingrid said...

Det måste vara svårt att inte hinna ta sig tid att låta kunderna prata av sig när de är ledsna. Ni vill säkert visa att ni bryr er men då får andra vänta längre. Man kunde ju önska att det fanns någon annan de kunde gråta ut hos och få stöd av.
Jag hoppas att det ordnar sig för din arbetskamrat. Jag vet så klart inte vad det gällde men jag hoppas att det inte var pga någonting elakt en kund sa.
Synd att ni inte kan få fortsätta att jobba hemifrån. Jag förstår så väl din obehagskänsla inför att gå genom stan i mörker och det värsta är att det kanske är en befogad rädsla.
Kram

ime said...

Ja man får ju ta den tiden som behövs, för det mesta räcker det att lyssna en stund, det är oftast saker man inte kan lösa, utan det är mer sorg och ledsnad.
Vi får se hur det går, det har pratats om att man skulle kunna jobba hemifrån kvällstid men jag tror inte på det.
Kram