Min lilla Tilda finns inte mer. Hon fick somna in igår. Det har tagit så hårt på mig, min alldeles speciella lilla katt som var inne på sitt sextonde år. Min mest kärleksfulla katt och jag saknar henne oändligt. Kommer på mig själv med att titta efter henne, säga hejdå när jag ska gå ut, men hon finns ju inte här mer.
8 comments:
Så oerhört ledsamt och tråkigt att höra. Att förlora en fyrbent vän är verkligen tungt men i vissa lägen har man inga val. Beklagar sorgen <3 Hon fick ändå ett långt och gott liv hos dig vilket kanske kan vara en liten tröst i det svåra men visst saknar man.
Varma kramar
Åh nej, vad sorgligt och jag beklagar verkligen. Vi vet att våra älskade djur inte finns kvar för alltid men det är ändå en stor sorg och en oändlig tomhet att förlora dem. Klart att det känns svårt och att du är ledsen. Så måste det få vara och kanske är det ännu värre den här gången när du inte har någon annan liten kisse kvar att gosa med. Du gav dina katter ett fantastiskt liv och vetskapen om hur bra de har haft det hos dig kanske kan lindra smärtan lite. Låt sorgen ta tid och så småningom kan de fina minnena få dig att må bättre, även om saknaden finns kvar.
En stor värmande styrkekram <3
Znogge: ja det är ofattbart tungt och jag har förstått ett tag att jag inte skulle få ha henne så länge till. Det är den tunga baksidan med att ha djur, man måste fatta ett beslut en dag och det smärtar så.
Tack för ditt stöd.
Kram
Ingrid: ja det är en väldig tomhet och precis som du säger är det extra tungt att inte ha något djur kvar. Jag har haft fyra perserkatter, tre samtidigt som mest. Och nu har jag ingen alls.
Tack för ditt stöd.
Kram
Hej Marie,
Jag är så ledsen för din skull och vet precis hur det där känns. Ett djur är 100% kärlek och lojalitet. Men du har tagit det mest osjälviska och kärleksfullaste beslutet och nu väntar hon på dig på andra sidan, fri från ålderskrämpor. Det blir så oerhört tomt och man får gråta och sakna. Du har varit så lyckligt lottad att få ha ha haft en sådan fin varelse vid din sida i så många år. Fina minnen får bli en tröst. Jag pratar också med Lando varje dag, och jag är övertygad om att han hör mig. Fortsätt prata med henne :-) Varmaste kramen till dig.
Anneli
Ja du är mitt i samma sorg Anneli ❤ det har tyngt mig en tid när jag märkt hur hon tacklat av och det var precis likadant för dig med Lando. Men det är ändå så oerhört svårt när man måste fatta beslutet. Så tomt det blir hemma. Jag tittar hela tiden efter henne. Vi hade våra vanor.
Varm kram till dig också
Åh så ledsamt! Kram till dig!
Kram till dig Eva
Post a Comment