Det blev mysigt 35-årsfirande för sonen igår, E dök upp också. För övrigt har det varit en tung vecka. Vi fick veta förra helgen att en nära kompis till sonen vars mamma har gått bort. Det kom som en total chock. Kompisen miste sin pappa i tonåren och har nu inga föräldrar kvar, han har en lillasyster som är lika gammal som S och de lekte som små. J och A har hållt kontakten sen dom var i typ 4-årsåldern. Jag har dessutom en väninna som blivit sjuk i samma sjukdom och ska opereras i veckan. Jag har som en klump i magen inför detta, det är så ledsamt. Jag tycker det är extra sorgligt i vår ålder, man har inom inte alltför lång framtid en tid då vi ska slippa gå upp tidigt på morgnarna och ge oss iväg och prestera varje dag, vi ska få äga vår egen tid. Det är så väldigt tråkigt om det inte blir så. Man blir också påmind om hur mycket tid och kraft man lägger på saker som inte spelar någon som helst roll, helt betydelselösa saker. Man får helt enkelt tänka om. Jag försöker tänka på detta varje dag och också försöka prioritera min hälsa.
7 comments:
Kul att det blev ett fint firande men det skuggades så klart av det dystra beskedet och alla tankar som det väckte. Vi vet inte ett dugg om vad som väntar längre fram och det är bara att hoppas att livet ska vara så fint som vi önskar att det ska vara. Jag hoppas att det går bra för din väninna och det måste vi tro på att det gör. Vi kan inte göra mer än att försöka leva hälsosamt och ta hand om oss och hur det blir det kan vi bara gissa.
Kram
Ja det är sant, vi vet inget alls om framtiden. Man får ta en dag i taget och tro på framtiden.
Kram
Hej Marie,
Oj så sorgligt. Man blir så ledsen och berörd. Så sant som du skriver, att människor inte får uppleva dagen de kan få gå i pension och ta det lugnt utan dör innan. Jag tycker att det är så mycket av det runt oss nu. Förra veckan fick vi veta att en granne runt hörnet gått bort, 62 år gammal. Innan dess en 37-årig trebarnsmamma. Nej usch. Man blir ledsen. Jag håller tummarna för din väninna. Förstår att du är orolig.
Varm kram och var rädd om dig.
Anneli
Så mysigt med ett trevligt firande men jag förstår att det delvis överskuggades av det tråkiga beskedet. Dessutom en vän som är dålig i samma sjukdom. Det är verkligen inga roliga besked men jag håller tummarna för din väninna. Drömmen är så klart att alla skulle få vara friska och efter ett långt arbetsliv sedan kunna njuta av en behaglig pensionärstillvaro men tyvärr blir det inte alltid så. Vi får helt enkelt försöka att ta vara på dagarna och verkligen fokusera på det som är väsentligt. Inte helt lätt alltid när man arbetar heltid för när man kommer hem finns det inte ork till att göra speciellt mycket. Ingen lätt ekvation alls. Min pappa blev bara 63 och hann inte ens bli pensionär. Fick snabbt diagnosen och sedan gick det på fyra månader. Så ledsamt att tänka på det.
Hoppas din tisdag blir bra!
Kram
Anneli: ja jag tycker också det är mycket tråkigheter nu med sjukdomar och dödsfall. Mammor med små barn ska inte dö! Man blir helt bestört. Man får ta en dag i taget.
Kram
Ja man måste ta vara på varje dag och njuta. Jag tycker ändå jag blivit bättre på det, jag uppskattar de små sakerna, naturen och blommor. Kan njuta av att komma hem till min lägenhet och min katt.
Så tråkigt med din pappa, det var alldeles för tidigt.
Kram
Den senaste kommentaren var till Znogge.
Post a Comment