Har varit på Kicks idag och hjälpt till att inventera. Det finns en tjej som jobbat där i somras som kommer att få vara där i första hand i jul och så, så jag tänkte jag skulle åka ner till Malmö och dela ut mitt cv till några Kicks-butiker där, det går ju att jobba extra i mer än en butik. Mer än så kan jag inte göra och så får jag hoppas jag har tur.
Då är det söndag och jobb imorgon. Igår var jag och S lite på stan, vi fikade på Duvanders bl a. Sen gjorde jag mat på kvällen. Idag har jag faktiskt haft lite energi, har städat hemma och håller nu på att tvätta. E har varit och hälsat på en stund. Imorgon blir det jobb i Lund.
Nu är min lilla mamma begravd. Det blev en vacker ceremoni. Jag var där kvällen före och dukade i församlingshemet, när jag gick till min pappas grav och såg att där var förberett för min mammas sista vila bröt jag ihop, blev väldigt väldigt ledsen. Så jag var lite orolig för begravningen, om jag inte skulle kunna lyssna på vad prästen sa utan bara vara ledsen, men det blev inte så. Lilla S däremot blev väldigt ledsen så fort vi kom till kyrkan. Vi satt inne och väntade, jag gick ut och tog emot min moster R, jag såg henne komma pinnandes med sin rullator, stanna upp och tårarna rann på henne innan hon gick in, då brast det för mig också, sen följde jag moster in och vi satte oss tillrätta, min kusin G och I var också med och min bror med familj. Det var vacker musik och jag klarade att lyssna på allt, tårarna rann emellanåt, men det är ju så det är. Jag minns att på min pappas begravning tog jag inte in allt för jag tänkte mycket på mamma som satt bredvid då, vi var ju också ensamma då med bara mina barn och min bror med sambo. Nu var vi fler och det kändes så bra, att man delar på sorgen. Vi tog avsked, blommorna var väldigt vackra. Sen gick vi över till församlingshemmet och åt smörgåstårta och sen kaffe med tårta. Det är bra att avsluta så för då blir det mycket minnen och det känns så bra när andra berättar sina minnen om mamma. Det blev mycket skratt också och man åker inte hem så sorgtyngd. Vi satt och pratade i tre och en halv timme, vaktmästaren kom och frågade hur länge vi skulle vara kvar för hon slutade sin arbetsdag... men hon var snäll och erbjöd sig att komma tillbaka och låsa efter oss, det kändes som att vi behövde sitta så länge. Det enda tråkiga är ju att vi bara träffas vid såna här tillfällen. Ja, jag hälsar ju på moster R och jag har kontakt med min kusin I, men allihopa träffas vi inte så här förutom vid begravningar och den lilla släkten blir bara mindre och mindre. Jag träffar ju inte min bror heller och han ville egentligen inte ha den här stunden efteråt men jag stod på mig och sa att i så fall ordnar jag det här själv men han ändrade sig och kom och det var roligt att få se hans barn som jag inte heller träffar. Vad konstigt livet är eller vad konstigt vi väljer att leva det. Lilla S följde med hem en stund och sen åkte hon hem till sin pappa. Sen har jag haft svårt för att sova.
Har varit hos hudterapeuten idag och fixat ögonbrynen. Först tänkte jag att jag inte orkade berätta om mamma men när hon frågade hur det var med mig kunde jag inte säga att allt var bra. Hon är så speciell som jag går till, har många kloka saker att säga. Ibland blir det för mycket, jag orkar inte riktigt ta in allt. Sen har jag varit och handlat, nu ska jag gå upp på stan, laga två armband som gått sönder, gå på Åhléns och köpa puder och gå till biblioteket. Sen bär det iväg till församlingshemmet och att förbereda inför morgondagen. Lilla S kommer hem ikväll.
Det slog mig idag att jobbet i Lund är en ganska skön arbetsplats, man kan gå i jätteslitna jeans utan problem, det är sköna avslappnade människor som jobbar där, ingen osund konkurrens utan folk peppar varandra, idag har jag gjort en strålande dag resultatmässigt och det spelar såklart in att jag känner så här. Men om jag jämför med det jobbet jag hade i somras var det en del självgoda människor där, såna som gärna anmärker på andra, konkurrerade stenhårt för att ta över kunder, snackade skit. Så jag saknar inte det.
Nu har det gått nästan från sommar till vinter här, det var soligt och varmt i lördags och i morse var det iskallt, brrrrrrr. Vill inte ha sån här kyla redan.
Jag mår inte så bra. Det är inte bara min mammas bortgång som gör det, det är så mycket annat som är jobbigt. Det är svårt att vara alltför privat här, jag skriver helt enkelt inte allt. Men jag känner igen mina symptom, jag har haft depressioner förut. Jag orkar inte ta tag i saker, kan inte se fram emot något, blir passiv. Drar mig undan andra människor. Fast jag inte vill, jag mår ju bättre av det, men jag orkar liksom inte. Jag antar att tiden kommer att lösa en del. Inte blir det bättre av att man inbillar sig att alla andra lever såna perfekta liv med många nära omkring sig, roliga resor och allt. Jag vet att andra också har bekymmer att brottas med. Jag drömmer jobbiga drömmar så jag slipper liksom inte det här när jag sover heller.
Det lär vara sista sensommardagen idag, jag gick en runda på stan, varmt och skönt och mycket folk. Massor av människor satt på uteserveringarna också. Vi är ändå inne på andra halvan av september, snart är det oktober.
Skön känsla att komma hem en fredagkväll och vara ledig till måndagmorgon. Hoppas jag får må bra i helgen och komma lite iordning här hemma. Har inte haft någon inspiration till något alls i mitt hem på länge.
Det är så roligt att vara på Kicks, det är ingen tvekan om vad jag allra helst jobbar med.
Tog sovmorgon och ett eftermiddagspass idag igen, så här hade jag kunnat fortsätta jobba, är inte alls lika trött. Men det funkar inte ekonomiskt tyvärr. Imorgon blir det Kicks igen, så himla roligt. Och sen är det fredag och helg efter det. Har varit några vackra sensommardagar denna veckan. Har känts lite bättre idag, men det känns emellanåt som overkligt att mamma gått bort. Tror det sjunker in först efter begravningen varit.
Jobbet i Lund är bra på det sättet, så länge som jag extraknäcker i alla fall, att jag kan ringa och hoppa över morgonpasset och bara ta eftermiddagen utan problem som jag gjort idag. Jag har nämligen sovit så himla dåligt i natt. Tog lång tid igår att somna och sen har jag vaknat många gånger, senaste vid 3-tiden och då låg jag vaken länge. Så jag orkade bara inte gå upp när klockan ringde fem. Jag känner mig slut i min kropp. Sov några timmar till och bestämde mig sen för att åka iväg i alla fall. Jag behöver det. Behöver träffa lite människor, försöka få struktur. Annars är risken att jag slumrar till på dagen idag och då kan jag inte sova ikväll igen. Förutom det här senaste som hänt har jag ett jobbigt år bakom mig och jag har inte haft någon semester förutom en ynka vecka då jag dessutom var sjuk halva veckan. Jag är inte 25 längre utan får försöka prioritera min hälsa, men jag vet inte riktigt hur. Jag skulle behövt vara lite ledig och fått lite miljöombyte.
Valresultatet är väldigt sorgligt. Jag kan inte för mitt liv förstå att människor väljer att lägga sin röst på ett främlingsfientligt och rasistiskt parti. För det är vad det är hur mycket företrädarna för det partiet än försöker påskina något annat.
Idag har jag och S varit på Tacksägelsegudstjänst i kyrkan, man blir inbjuden när man mist någon anhörig. Lite konstigt var det när prästen la till ett extra namn på min mamma, var tvungen att fråga prästen efteråt men hon hade faktiskt läst fel.
Låter kanske lite banalt men jobbet idag var väldigt bra för mig, jag har varit glad och V är så härlig att jobba med och extra roligt när hon berättade att det var tack vare hennes lobbande som gjorde att jag var där. Bara att hoppas att jag får hoppa in fler gånger. Så skönt att för en gångs skull känna sig uppskattad på en arbetsplats. Jag hade glömt en hel del, jag har ju inte jobbat med detta på hela året men efter ett tag var jag hyfsat inne i kassasystemet igen och jag lyckades hitta lite varor som kunderna efterfrågade. Det är ju detta jag vill jobba med, som jag konstaterat tidigare. När jag kom hem med tåget mötte lilla S mig och vi hann med en snabb fika på Espresso House här, jag har faktiskt aldrig varit där i denna stan och dom har ju godaste caffe latten. Sån lyx.
Har varit hemma idag, jag är så trött i både huvud och kropp. Sov en stund på eftermiddagen men är ändå trött ikväll. Lilla S kom, vi pratar mycket om mormor, känns skönt att hon är här för det känns bra att dela minnen och tankar med henne.
Fick en fin bukett blommor av min kusin och moster R, på bilden kan man skymta Zelda till vänster. Det börjar sjunka in att min mamma inte finns mer. Idag ringde läkaren som var ansvarig för henne och pratade lite, hon undrade om vi hade några frågor eller funderingar. Det kändes bra, det var några saker jag hade funderat på. Imorgon ska jag vara ledig, känner mig helt slut så jag behöver det.
Idag ska jag och min bror till begravningsbyrån och efteråt ska vi träffa prästen. Det är mycket tankar och känslor som snurrar i mitt huvud. På något konstigt sätt känns de här sju åren som mamma bott på hemmet utraderade och jag tänker mycket på henne som frisk. Det kanske inte är konstigt egentligen, det är ju trots allt många många år som hon var sig själv.
Min lilla mamma har somnat in. Den 7 september 02.35 lugnt och stilla. Min mamma har varit den snällaste glada lilla mamma man kan tänka sig. Tyvärr försvann hon ifrån oss de sista sju åren i demens men har blivit väl omhändertagen på hemmet hon bott på. Jag och lilla S var där i lördags, hon låg i sin säng liten som en fågelunge men S är övertygad om att hon märkte att vi var där. Vi klappade henne och S pussade henne på pannan innan vi gick, det var som om mamma efter det släppte taget.
.jpg)
Har varit iväg med E och firat hennes 50-årsdag. Har precis kommit hem och har hunnit besöka lilla mamma där läget är som förut. Hon dricker inte heller längre, så det är inte lång tid kvar känns det som. Även om jag haft två sköna dagar med E har jag hela tiden gått omkring med rädslan och tankarna på min lilla mamma hela tiden. Jag bestämde mig dock för att följa med E, inget hade blivit bättre av att jag suttit hemma själv. E kom och hämtade mig igår morse, vi åkte till Haväng, vädret var fantastiskt, soligt och varmt och så vackert i naturen, Österlen är otroligt fint. Och det är rätt tid nu, jag älskar som bekant sensommaren och det är lugnt och skönt utan att behöva trängas med en massa människor. Vi hade picnic på Haväng, det strövade omkring får överallt, vi var där ett par timmar och jag fick lite nya fräknar på näsan. Sen åkte vi vidare till Musteriet, en vacker plats där det odlas äpplen och man fick se hur det går till att tillverka äpplemust. Sen blev det Kivik, vi checkade in på Kiviks strand, ett jättefint pensionat/hotell som ligger direkt vid havet, vi hade havsutsikt och det bästa rummet. Vi satt på balkongen och skålade i rosévin, vi gick ner till havet sen och hittade en plats i lä där vi satt och njöt ett par timmar och hörde vågorna skvalpa. En man kom och mätte temperaturen och gick sen i och doppade sig i 14-gradigt vatten. Åt på kvällen gjorde vi på Buhres, jag åt varmrökt lax med en gudomlig potatissallad till. E tog ett dopp på kvällningen och även i morse. Frukosten intogs i trädgården, vi satt ute alltså. Vilken tur vi haft med vädret, idag var det lite disigt men det gjorde inget. Vi tog en tur till Knäbäckshusen, en sån spännande strand med träd där man såg rötterna helt fria. Ett litet kapell var där också. Sen var vi på Stärkan, en outlet där det bl a var en fin fotoutställning. Ett litet stopp på ett mysigt bageri och gårdsbutik gjorde vi och fikade på äppelmuffins och nygjord äppelmust. Om några veckor är det äpplemarknad men då är det så mycket folk på Österlen så man kommer inte fram någonstans.
Min lilla mamma har blivit sämre, hon orkar inte komma upp ur sin säng och det ser ut som om hon inte orkar så länge till. Hon är 87 år så det är inte konstigt, men det är ändå jättejobbigt att se detta. Min lilla älskade mamma. Jag har varit hos henne både i onsdags och igår efter jobbet. En sjuksköterska ringde mig på jobbet i onsdags och berättade hur det var ställt. Jag vill bara att hon ska få somna in utan smärtor och oro.
Idag är det en såndär underbar sensommardag som jag älskar. Väldigt skönt då att få åka hem efter lunch. Nu måste jag visserligen tillbringa eftermiddagen i tvättstugan men hinner kanske njuta lite på balkongen också.
Förvirrad igen - var helt säker på att jag skulle tvätta ikväll, men upptäckte att jag ju skulle gjort det i morse, hade skrivit upp det i min almanacka så jag vet inte varifrån jag fick att jag skulle gjort det ikväll!? Tur man har ett flexibelt jobb, bokade av passet imorgoneftermiddag i Lund och bokade ny tvättid. Har också blivit inbokad på måndag om en vecka i Älmhult. Kul.
