Söndag, nu när jag jobbar heltid blir den ena lediga dagen vikt till att städa, tvätta och sånt man måste hinna med. Hoppas hinna sitta lite på balkongen, jag behöver läsa på mer om allt jag måste lära mig för att kunna göra ett bra jobb. Mina tankar snurrar runt istället. Vet inte riktigt var jag ska börja. Det är svårt det här med vänskapsrelationer. Det var lite tufft när E och jag var i Japan och var tillsammans så mycket, sidor kommer fram och jag säger inte att jag är utan fel. Men jag försöker i alla fall vara trevlig. Även om man har det tufft med jobb och annat så tycker jag att man har en skyldighet att vara ok mot sin omgivning. Om något händer, som det gjorde på semestern, kan man be om ursäkt, vilket hon gjorde någon gång. Det här är så himla svårt att skriva om, men jag känner att jag vill. Kort sagt, när man kommer och hälsar på, har kört ett antal mil, vill man inte mötas av irritation och ilska. Även om det inte handlar om mig så riktas det mot mig, det är helt enkelt otrevligt. Jag känner att jag egentligen bara vill åka hem, det känns inte bra. Jag försöker prata, men når ingenstans. Vi är alla olika och kanske ska man bara rycka på axlarna. Men jag tycker det är bättre att försöka prata.
Sunday, May 06, 2018
Söndagstankar
Söndag, nu när jag jobbar heltid blir den ena lediga dagen vikt till att städa, tvätta och sånt man måste hinna med. Hoppas hinna sitta lite på balkongen, jag behöver läsa på mer om allt jag måste lära mig för att kunna göra ett bra jobb. Mina tankar snurrar runt istället. Vet inte riktigt var jag ska börja. Det är svårt det här med vänskapsrelationer. Det var lite tufft när E och jag var i Japan och var tillsammans så mycket, sidor kommer fram och jag säger inte att jag är utan fel. Men jag försöker i alla fall vara trevlig. Även om man har det tufft med jobb och annat så tycker jag att man har en skyldighet att vara ok mot sin omgivning. Om något händer, som det gjorde på semestern, kan man be om ursäkt, vilket hon gjorde någon gång. Det här är så himla svårt att skriva om, men jag känner att jag vill. Kort sagt, när man kommer och hälsar på, har kört ett antal mil, vill man inte mötas av irritation och ilska. Även om det inte handlar om mig så riktas det mot mig, det är helt enkelt otrevligt. Jag känner att jag egentligen bara vill åka hem, det känns inte bra. Jag försöker prata, men når ingenstans. Vi är alla olika och kanske ska man bara rycka på axlarna. Men jag tycker det är bättre att försöka prata.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
4 comments:
Det håller jag helt med om för så är det inte okej att bli behandlad. Visst kan vi alla ha en dålig dag men då är det bättre att berätta det och inte låta det gå ut över andra. Har man varit otrevlig mot någon så är det en självklarhet att be om ursäkt. Kör man en bit för att hälsa på någon så förväntar man sig att bli välkomnad på ett trevligt sätt. Förstår att det känns som ett dilemma för dig.
Kram
Ja det var skönt att höra att någon annan också reagerar. Jag tycker man får försöka, eller så är det bättre att säga att man inte mår helt bra och att det är bättre att komma en annan gång.
Kram
Självklart förväntar man sig ett trevligt välkomnande när man blivit hembjuden till någon. Förutom att det var otrevligt mot dig så förlorar hon själv mycket på det. Tänk så fint stöd hon hade kunnat få av dig om hon i stället bara berättade vad som tyngde henne och lät dig få känna dig delaktig i det. Trist om er vänskap får svårt att återhämta sig nu. Jag förstår ju att du kanske drar dig för att åka dit igen. Jag är helt överens med dig om att man ska vara trevlig mot sin omgivning oavsett andra bekymmer. Man behöver inte låtsas vara glad men det ska inte gå ut över andra.
Stor kram <3
Det är precis så jag också känner, varför inte berätta så kanske det lättar. Det känns så himla konstigt.
Kram
Post a Comment