Friday, September 18, 2020

Ledig dag

 Kändes lite konstigt i ena ögat igår, kändes irriterat och jag var rödsprängd. I morse var det igenklibbat så jag har väl fått en ögoninflammation, det brukar gå över rätt snabbt. Men jag är ju alltid trött, sov ut i morse, ändå sov jag en stund på dagen också. Blev alltså inte så mycket gjort på min lediga dag.  Var två timmar hos frisören, blev klippt och lite ljusare i håret. 

Vi la ihop och skickade en stor bukett blommor till L som är hemma sjuk i en blodpropp i benet. Jag tycker väldigt mycket om honom, det gör vi allihop. Men det är något som inte känns riktigt bra. Min andra arbetskamrat har varit hemma i fem månader, sjukskriven. Det tog lång tid innan någon tog initiativ att vi skulle höra av oss till henne och det var desutom en på en annan avdelning som tog tag i det. Jag funderade på det men visste inte riktigt hur man brukar göra på denna arbetsplatsen. Jag har försökt höra av mig till henne några gånger och hon svarar ju vänligt men kortfattat. Vi har en grupp på Messenger där vi kan skriva. Jag undrar hur det kändes för henne att se att vi efter några dagar skickade en stor blombukett till L för han la ju upp en bild och tackade.  Men ingen hör av sig till henne.  Det finns lite konflikter i gruppen sen tidigare och jag kan tycka det är tråkigt att det märks även nu när hon är sjuk. Det finns väl inga regler för hur man ska agera när någon är hemma och är sjuk men det har blivit väldigt tydligt hur olika man agerar beroende på vem som drabbas. Det tycker jag är lite trist.

4 comments:

Znogge said...

Ja, det är lite trist när det blir så. Jag tror det är viktigt att man agerar på samma sätt när någon blir sjukskriven. Det kan vara svårt att se att någon annan snabbt visas omtanke men att ingen hörde av sig när man själv blev sjuk... Bra i alla fall att du hör av dig till kollegan lite då och då för det visar att hon inte är bortglömd.

Hoppas att ögoninflammationen går över snabbt.

Kram

ime said...

Jag tror inte ens att alla var med och la ihop till hon som varit hemma länge. Det är såklart frivilligt, jag vet ju inte allt som hänt innan. Men jag känner en tacksamhet till henne eftersom hon valde mig från början att jag fick komma till den avdelningen och vara en extra resurs.
Kram

ibod11 - Ingrid said...

Det är inte lätt att veta hur man ska agera när man inte vet vad som har hänt tidigare. Men du har ju hört av dig och hon och du har ju inte haft någon konflikt. Du kan bara ta ansvar för hur du hanterar saker och där har du ju gjort det du tycker känns rätt och bra. Hur andra gör är deras ansvar och kanske finns det förklaringar. Men jag förstår att det känns obekvämt när du märker hur olika det kan vara.
Hoppas att ditt öga mår bättre nu.
Kram

ime said...

Nej jag försöker hålla mig utanför konflikter, för det finns det på denna avdelningen också. Du har rätt i att det känns obekvämt när man märker att det görs skillnad.
Tack, ögat känns bättre.
Kram