Friday, October 22, 2021

Mindre roliga händelser

 Det händer lite saker som känns mindre bra. A, min arbetskamrat som känt sig utsatt på jobbet var sjuk idag. Vi pratade i telefon igår, hon mår inte bra och jag vet inte riktigt hur jag ska kunna stötta henne. Jag skickade ett sms till henne i morse och frågade hur det var med henne. Hon svarade efter ett tag att hon var på akuten. Det dröjde ett tag innan hon hörde av sig igen. Då berättade hon att hon blivit inlagd med förmaksflimmer och jättehög puls. Hon hade fått någon typ av allergi igårkväll. Jag blir jätteorolig för henne. Hon har tagit det hårt allt som hänt på jobbet och jag vet inte om det har betydelse för det här som hänt, men det ligger nära till hands att tro det. Kroppen reagerar på psykisk stress. Jag hoppas verkligen dom får rätsida på allt och att hon snart mår bra igen.

En annan väninna till mig är sjukskriven på grund av sitt jobb. Hon jobbar på en förskola och det har varit så jobbigt att hon blev utmattad. Hon kan inte tänka på jobbet utan att må dåligt. Alltså vad är det som händer? Två kvinnor i samma ålder som mig har blivit sjuka på grund av sina jobb. Vi är i en ålder då man måste vara försiktig och rädd om sin hälsa. Inget jobb är värt att bli sjuk av. A känner jag så extra för eftersom hon är ensam med sin dotter. Dottern är 19 år, har ingen kontakt med sin pappa och är jätteledsen nu för att mamman ligger på sjukhus. Så tråkigt.

Jag försöker också tänka på min hälsa. Har tyvärr inte kommit ut på mina morgonpromenader den senaste tiden. Det har varit full storm och ösregn och på kvällarna har jag inte haft ork. Men jag har i alla fall försökt göra lite saker på helgerna, åkt iväg och försökt få lite miljöombyte. Allt för att hålla uppe humöret. 

6 comments:

znogge said...

Så tråkigt att höra. Det är verkligen något som är allvarligt fel när arbetet får sådana effekter. Även om arbetet är en viktig del av vår tillvaro så är vi också i en ålder där man måste vara rädd om sitt mående. Det är inte rimligt att må så dåligt för inget arbete är värt det. Ibland är det svårt att veta hur man ska stötta men det kan räcka långt att finnas där och lyssna. Hoppas verkligen att din kollega mår bättre snart. Här är det tydligt att arbetsgivaren har ett stort ansvar men det gäller att agera också.

Hoppas att din helg blir bra och avkopplande.

Kram

ime said...

Ja exakt, vi är i en ålder där man får vara försiktig med sin hälsa. Min mamma fick hjärtinfarkt när hon var 63. Jag tänker också att det räcker att finnas och lyssna. Att man faktiskt inte behöver ha en lösning på problemen.
Kram

Eva i Dalarna said...

Finnas där och lyssna är nog det bästa att göra. Höra av sig och "kolla läget " , den som mår dåligt kanske inte alltid orkar höra av sig själv....

ime said...

Ja det har du helt rätt i, jag ska försöka höra av mig ofta till A.

ibod11 - Ingrid said...

Tyvärr är det nog vanligare än många tror. Allt färre ska hinna med fler arbetsuppgifter och helst igår. Har man dessutom höga krav på sig själv och kanske även krav privat så är man i riskzonen att bli sjuk. För min del blev det starten på fibromyalgin. Den hade säkert dykt upp så småningom i alla fall men jag tvivlar inte ett dugg på att det var stress och krav som gjorde att det bröt ut. Det finns många hemska berättelser om hur folk far illa och du hjälper bäst genom att lyssna och bekräfta din vän. Mer än så kan man oftast inte göra men det räcker väldigt långt. Resten måste vården ta hand om och även den delen kan du stötta i och lyssna. Alla vet att man måste ta hand om sig men det är inte alltid så lätt när man inte själv kontrollerar allt. Man kan bara se till att ta hand om kost, motion och kanske stimulans i form av konst, promenader eller något annat man tycker om. Men även där kan orken stå ivägen. Var rädd om dig och gör så gott du kan med de medel du har.
Kram

ime said...

Ja du har säkert rätt i att detta är vanligt och det är ju hemskt, att vi blir sjuka av våra jobb. Jag tror absolut att stress kan utlösa sjukdomar, det är så sorgligt när man är i slutet av sitt arbetsliv att man kanske inte orkar. Lika hemskt med småbarnsföräldrar men dom har laglig rätt att gå ner i arbetstid. En väninna till mig vill jobba 90%, ha en ledig dag varannan vecka men blir nekad av sin arbetsgivare. Det kanske hade gjort att hon orkade. Nej, bara kör slut på alla 😥
Kram