Söndag

Jag läste en artikel igår om en journalist som skrivit och berättat om sin utmattning. Jag inser hur nära jag var det själv på den förra tjänsten. Minns speciellt hösten 2018, först fick vi ändra på semestern på sommaren. Jag fick gå in och jobba en vecka så min semester blev upphackad. Alla ändrade såklart inte på semestern men jag gjorde det. Sjukfrånvaron var stor med en enda gång. Vi satt och kämpade på vi få som jobbade. På hösten fick jag tinnitus-besvär, hörde som trumslag i örat mest hela tiden. Jag hade också yrsel och hjärtklappning. I november var jag och E i Brösarp på Gästis, vi hade tagit ett erbjudande om middag på kvällen, övernattning och besök på spa. Vi var inte ensamma om att ha nappat på detta erbjudande så spa:et var helt överfullt. Istället för bad och avkoppling så blev det en hög ljudvolym, folk satt i stora klungor och pratade och skrattade högljutt. Rena motsatsen till hur det ska vara. Jag minns att jag kände mig oerhört stressad med hjärtklappning och kunde inte koppla av alls. Så jag är väldigt tacksam att ha fått lämna den avdelningen jag jobbade på. Det är mycket lugnare nu och roligare arbetsuppgifter och inte alls den ljudvolymen.
Nu är det snart maj månad, det gäller att försöka njuta trots alla tråkigheter som vi går igenom. Jag ser fram emot sommaren, älskar att gå barbent och ha sandaler, sitta på balkongen och njuta. Vi får helt enkelt göra oss en så bra sommar som det går.

Fredag

Det har varit en smått dramatisk dag. Vid lunchtid stängdes vår avdelning och vi fick alla åka hem. En arbetskamrat hade fått åka till sjukhuset igårkväll och nu skulle hon testas för corona. Det bestämdes hastigt att alla försiktighetsåtgärder skulle vidtas och därför stängdes allt. Vi skulle diskret lämna arbetsplatsen, ingen skulle få veta förrän man visste. Vi blev väl lite skärrade allihop men senare i eftermiddag kom beskedet att hon inte var positiv. Så nu ses vi på måndag igen. Jag vet inte riktigt hur det är fatt med K, min arbetskamrat, men jag hoppas hon snart kommer tillbaka.
Sen måste jag rekommendera en mycket sevärd serie. The split, första säsongen gick på svt för ett tag sen, nu finns andra (och även första) på svt play och den är så bra!!! Se den!

Torsdag

Vi har fantastiskt väder med över 20 grader varmt och sol, häckar, träd knoppas och rapsen blommar. Det känns så overkligt att ett farligt virus härjar när det är så här vackert. Ikväll har jag varit hos veterinären och fått hjälp med att klippa Zeldas klor. Jag brukar klippa dom själv och så håller E henne, men E vill inte träffas nu så jag fick ta mig till veterinären istället. Fick beröm för att Zelda inte var överviktig, det är tydligen vanligt. Tvärtom är mina katter små och smala, väger sådär 2,5 kg. Hennes klor var fina också. Tänk min lilla Zelda som blir 13 i år. Så länge hon har funnits hos mig.
Fredag imorgon, veckorna går så fort. Även om det är skönt med helg är det trist att inget kunna göra. Det känns som livet bara består av jobb, ingen rolig fritid alls.

Tråkiga tider

Idag har jag haft bil och varit och satt en bukett rosor på pappas grav, han skulle fyllt 95 i torsdags. Tiden bara går. Det är 17 år sen han gick bort. Sen var jag och hämtade Dantes 2-årspresent, en stor present. Det är några månader tills han fyller men lika bra att vara ute i tid. Gick en liten sväng på stan, fyndade en linneskjorta till 50% rabatt på Flash konkursutförsäljning. På gatan jämte har mq sin konkursutförsäljning men jag var aldrig där. Det är tråkiga tider. Fler butiker och kedjor kommer nog att gå under. Det slog mig när jag gick på stan på en av de stråk som varit otroligt mycket folk på innan att nu är det bara enstaka flanörer ute och gatan är kantad av tomma lokaler. Här i stan beror det ju både på att näthandeln tagit över och ett köpcentrum öppnat utanför stan. Corona på detta gör att fler kraschar. Jag tror inte handeln kommer att återhämta sig.

Tankar

Fick min sjätte akupunkturbehandling idag. Har känt mig lite frustrerad för jag har fortfarande regelbundet migränanfall. Jag märker en effekt att spänningshuvudvärken minskat men tyvärr inte migränen. Idag utvidgade hon behandlingen och satte nålar i fötterna också, vid två tillfällen snurrar hon på nålarna och det brände till rejält i ena foten. Idag hade vi också närmast ett terapisamtal under tiden jag låg ner. Hon är väldigt bra att prata med och vill verkligen hjälpa mig. Hon föreslog även mediyoga, det är en väldigt lugn och långsam yoga. Men det är redan halv 4 på eftermiddagen och så tidigt kan jag inte komma. Jag har förstått att jag nog behöver ändra på mer i mitt liv. Det räcker inte att gå en halvtimme på akupunktur och sen köra på som vanligt. Nu har jag visserligen fått det betydligt lugnare på jobbet men eftersom jag körde så slut på mig själv på den andra tjänsten så får jag kanske räkna med att detta tar lite mer tid. Jag behöver komma ner mer i varv. Som övningarna jag fått som jag gör, jag gör dom alldeles för fort och otåligt. Det är väl lite så jag är, jag har ett för högt tempo, en inre stress som är svår att bli av med. När jag går från akupunkturen har jag ett helt annat lugn i kroppen. Jag måste jobba på att stanna kvar i det lugna tempot. Hon tycker också att jag behöver bli mer snäll mot mig själv i tankarna. Ja det är inte alltid lätt att ändra på sig, men väl värt ett försök.

När ska det här gå över?

Man bara längtar tills det här är över, men det kommer nog ta tid. Om jag är ledig flera dagar och inte har något speciellt inplanerat brukar jag ju ta mig någonstans, ta tåget till Malmö t ex, äta något och strosa runt lite. Men det känns inte bra att planera något sådant. Tänker framåt till sommaren, får kanske bli en semester enbart på balkongen. Det är ingen idé att tänka så långt framåt, förstår att det egentligen är ett litet bekymmer. Huvudsaken är att människor inte blir sjuka. Jag blev glad av ett meddelande från vår Messenger-grupp, vi fyra damer från tidningstiden som håller kontakten. I hade tänkt föreslå att vi skulle åka på konstrunda i påsk men det gick ju inte. Vi får försöka träffas i sommar eller höst.
Nu är det en ny jobbvecka. Fast en dag kortare.

Snart ledig

Vi har ganska roligt på jobbet, vi skrattar mycket. Det behövs i dessa tider. Nu är det bara en dag kvar av denna veckan och sen fyra lediga dagar. Ska bli skönt att vara ledig men jag hade sett fram emot det mer om jag haft något inplanerat någon dag. Känns lite trist att bara vara hemma och inte ta sig någonstans. Men nu är det på det sättet och inte mycket man kan ändra på. Jag ska göra ett besök på mina föräldrars grav, det är min bror som sköter den detta året men jag kan ju sätta lite blommor i en vas.
I måndags fick jag min femte akupunkturbehandling. Jag läste någonstans att just vid femte behandlingen börjar det märkas mest. Jag var extremt trött efteråt, la mig jättetidigt, kunde helt enkelt inte hålla ögonen öppna. Jag har nog tänkt ta 12 behandlingar sammanlagt.
Idag var det en fd kollega till mig på bokningen som sa att dom saknade mig där, det blev jag glad över att höra. Jag kunde inte gärna säga att jag saknar dom, det var inget fel på dom flesta, men jag är ändå så glad att ha fått gå vidare och lycklig över mina arbetstider och nya arbetsuppgifter.

Lördag

Idag har jag påskpyntat lite, är dock rätt sparsam med det. Har en fin höna vid namn Laura jag fått av lilla S, två små kycklingar som min mamma målat, en gåsarad som jag köpt i Danmark och en liten söt kanin i stearin som jag köpt i Lund, den eldar jag inte upp. Sen har jag påskliljor inne och ute har jag planterat både påsklilja och minipenséer på balkongen. Jag blir väldigt glad av blommor, kan gå och titta på dom och njuta. Det är likadant längre fram när jag planterar pelargonior. Sen har jag min vita träsoffa med plädar och många kuddar, där tillbringar jag mycket tid. Det är en härlig tid framöver om det inte varit för det tråkiga viruset.
Igår var jag och klippte mig och gjorde slingor. Min frisör har haft en del avbokningar men inte katastrofalt mycket så om det inte blir värre så har hon gott hopp att klara sin verksamhet. Det är så olika hur vi reagerar på allt. Jag föreslog för E att vi skulle åka till Wanås slott, ligger ungefär två mil härifrån, nästa helg och äta lite påsklunch. Håller man avstånd ska det väl inte vara problem, är det hyfsat väder kan man ju sitta ute. Men hon vill inte göra någonting nu. Tror inte ens hon vill åka till mig.

Torsdag

Idag har jag varit hos veterinären och fått hjälp med Tildas päls. Hon har mycket tovor, jag håller och veterinären rakar. Passade på att få hennes klor klippta också, hon är helt stilla och säger inte ett ljud. Sån är hon minsann inte när jag ska klippa klorna på henne. Efter vi var klara åkte jag till Valje och köpte varmrökt lax, så gott. Har också passat på att köpa lite påskliljor och penséer som jag tänkt plantera till balkongen. Det är kallt och blåsigt ute så tror jag väntar med att plantera till imorgon.
Det slog mig när jag tog en sväng till Sölvesborg att jag kommer att bosätta mig där när jag går i pension om det inte blir Stockholm. Jag vill bo vid havet. Att jag bor där jag gör nu är mest för att det är lättare att pendla till jobbet härifrån, men jag saknar naturen och närheten till havet. När jag har slutat jobba ska jag köpa mig en bil igen så jag har större frihet och kan ta mig till alla fina ställen i Sölvesborg.

Reflektioner

Då är jag ledig tre dagar, behöll mina semesterdagar trots att J inte kom hem. Idag ska jag äntligen få akupunktur, det är två veckor sen sist. Var ju sjuk förra veckan och i måndags blev det något spårfel så vi fick gå av tåget i Vinslöv och vänta länge så jag fick ringa och boka av tiden. Har haft en del huvudvärk senaste veckan så jag hoppas jag får god effekt idag. Igår hade vi en rolig avslutning på dagen, vi skulle ha teambuilding och det innebar att vi delades in i tre lag och hade en På spåret-tävling i skånsk tappning. Vi var några riktiga vinnarskallar och mitt lag vann. Jag har alltid devisen att det viktigaste inte är att ha roligt utan det viktigaste är att vinna haha! Vi fick i vinst en varsin kanin i choklad plus en halv meter stor kanin gjord i choklad! Vi visste inte riktigt vad vi skulle göra med den, men vi bestämde att den fick vara kvar på jobbet så får vi bjuda på den.
Jag som alla andra längtar efter normala tider, april månad börjar idag. Jag längtar efter vårkläder, ljumma dagar och att vara ute mer. Men jag slås av hur olika vi ser på det här. Man kan läsa långa blogginlägg om hur orättvist behandlade en del känner sig för att folk reagerar på att man åker till sina fritidshus på mindre orter. Man kommer med långa förklaringar att man måste se till sitt hus och sin båt (absolut viktigare än människors hälsa) man är fullt frisk (idag ja, men imorgon?) man väljer att åka denna helgen och inte till påsk (smittar man lättare till påsk?) och såklart kommenteras det friskt att man naturligtvis gjort rätt. "Människorna på orten brukar minsann vara välkomnande i vanliga fall" och sen slutar man med att man fick öppna en flaska champagne och trösta sig. Och beklaga sig att man inte kan åka till huset i fjällen heller. Jag saknar ord. Dumheten slår nya rekord i dessa tider. Rikast är dummast? Eller är man så totalt oförmögen att ta in vad som händer i vårt samhälle? Jag blir på riktigt rädd.