En arg kvinna

 Skönt att det är fredag imorgon, jag jobbade planerat hemifrån i tisdags, igår morse var jag så trött när klockan ringde att jag tog en extra dag hemifrån men idag var jag tvungen att ta mig till kontoret eftersom jag skulle stötta administratören. Vi håller på att digitalisera allt på den posten och innan allt funkar är det dubbelt så mycket att göra, jag kommer att jobba en del med det framöver. Fick en förfrågan om en hel vecka nu i februari, en av dom dagarna hade jag planerat hemarbete men jag sa att det var ok att jobba på kontoret om dom ändrade min arbetstid till den tiden man har när man är administratör. Jag fick till svar att det gjorde dom inte. Det är några som sköter bemanningen så det är ingen chef som bestämmer. Då blir Marie arg. Om jag nu är sjysst och ändrar till att vara på kontoret tycker jag att det minsta man kan få tillbaka är att dom ändrar arbetstiden, det handlar om EN timme. Så jag mailade en chef och hon svarade direkt att det ändrades till så jag önskade det och tackade mig för att jag ställer upp. Det var kanske bara en småsak men jag har märkt på mig själv att jag accepterar inte dumheter längre. Jag säger ifrån. Tror det har lite med åldern att göra, jag tar inte skit helt enkelt. Det har hänt några andra grejer på jobbet senaste tiden som jag sagt ifrån om. Dom får tycka vad dom vill om mig. Det är rätt skönt att känna så faktiskt.