Jag ger inte upp, jag fortsätter köpa tulpaner, det hör ändå våren till.
Idag, om jag inte tar fel, skulle mormor E fyllt år. Det var min x-svärmors mamma. Hon gick bort för länge sen, 1998 om jag minns rätt. Jag tyckte så mycket om mormor E, vi fick ett särskilt band. Hon var danska, min x-svärmor och hennes syskon föddes i Danmark men flyttade sedan till Sverige. Hon var en rask och modig kvinna, trots ganska hög ålder åkte hon ensam till Danmark och hälsade på sin bror. Hon kom också och hälsade på mig när jag var mammaledig och kände mig ensam, både när vi bodde i Karlskrona och sen Sölvesborg. Hon var så glad i sina barnbarnsbarn. Jag kan känna ett släktskap med kvinnor som levt ensamma och inte bangat för att ge sig iväg ensamma. Självständiga starka kvinnor som inte behöver en man för att leva fullt ut. Tänker lite på när jag åkte till Japan ensam för att hälsa på J. Han var ju ganska nyanställd där han jobbade så jag fick klara mig själv de flesta dagarna, vi träffades först när han jobbat klart. Då gav jag mig ut i myllret i Kyoto med en karta i handen. Vilken frihetskänsla. Det är då jag trivs allra bäst, att få upptäcka en stor härlig stad.
4 comments:
Vilka fina minnen av Mormor E som jag förstår var en stark kvinna.
Jag ler igenkännande när jag läser om din Japanresa. Jag åkte ju själv till Brasilien och hälsade på sonen och det var en lång resa att göra på egen hand men också en stor upplevelse. Nu pluggade sonen bara så jag hade en del sällskap av honom men även jag gav mig ut i stadens vimmel. Även om sonen och brasilianska sambon inte är ett par längre så gav resan minnen för livet.
Här har det bara blivit två tulpanbuketter denna vår... Lite synd men jag har tröttnat på att de inte sköter sig så bra.
Önskar en fin fredag nu!
Kram
Men visst är det härligt att kunna ge sig iväg ensam? Att inte känna begränsningar utan våga. Sen är det såklart roligt att dela upplevelsen men som i mitt fall, att inte låta något begränsa en för att man lever ensam. Det var samma sak när vi blev erbjudna att ta avgångsvederlag på tidningen jag jobbade på, jag ville verkligen göra något annat och hoppade på det. Jag hade kollegor som ville men inte vågade trots att dom hade bättre ekonomiska förutsättningar än jag eftersom dom levde med en man.
Kram och detsamma till dig!
Det måste kännas bra att ha så fina minnen av en stark kvinna. Säkert var hon en stor förebild för dig och kanske är det tack vare henne du vågade ge dig iväg ensam på en lång resa. Det är en härlig känsla att våga åka iväg helt på egen hand. Jag har än så länge bara rest ensam i Sverige men kanske vågar jag mig på någon längre resa så småningom. Men jag har ingen jag kan hälsa på utanför Sverige så jag kanske är för feg när allt kommer omkring.
Jag hoppas du har tur med tulpanerna den här gången :D
Kram
Jag har nog alltid varit självständig och gjort saker på egen hand. Det är inget jag fått med mig hemifrån för min mamma var väldigt styrd av min pappa. Jag har känt mig annorlunda i min familj, har inte alls delat värderingarna som kom från min pappa och bror. Skulle kunna skriva mycket mer om det här men det känns lite för utlämnande tyvärr. Tror annars det hade varit bra att lyfta det.
Kram
Post a Comment