Saturday, April 10, 2021

Minnen


 Min kusin G går igenom en massa saker i moster R:s lägenhet och skickar foton till mig. Jag skickar vidare till kusin I och vi förundras och skrattar. Bilden ovan visar från vänster min morbror, min mamma och moster. Vilka frisyrer och minipersonligheter. Man känner igen dom så väl. Jag tittar på min mamma och funderar på vem det är som liknar henne. Jag kan inte komma på det. Samtidigt är det så sorgligt att alla är borta och att man inte längre kan ställa några frågor. Det är ju ofta när man blir äldre som man funderar på saker. Jag minns de sällsynta tillfällena när vi träffades allihopa. T ex när min mormor fyllde år. Hon blev också gammal och jag minns när vi firade hennes 95-årsdag. Hur omtyckt man kände sig av släkten. Nu har jag väldigt få som jag har kontakt med, det är bara kusin I. Vi är båda glada att vi hittade varandra igen. Kusin G och jag bor i samma stad men vår kontakt består bara av att vi skickar julkort till varandra. Jag vet ännu inget om begravning men kusin G har lovat berätta när det är bestämt.

6 comments:

Znogge said...

Vilken fin bild på syskonen. Tyvärr är det oftast när man blir lite äldre som man blir mer intresserad och då finns det ingen att fråga. Trevligt att du har kontakt med din ena kusin i alla fall. Jag har kontakt med två av mina men övriga tre träffar jag nästan aldrig. Lite synd men det är som det är. När det gäller två av dem tror jag att den stora åldersskillnaden spelat roll.

Kram och god lördag!

ime said...

Ja exakt, dom här funderingarna kommer ju när man blir äldre. När man är yngre har man fullt upp med barn t ex och har inte samma tid.
Åldersskillnad spelar så klart in, annars är det kanske att man inte har så mycket gemensamt.
Kram och detsamma till dig

Eva i Dalarna said...

När min mormor fyllde 75 år på 1991 hade vi barnbarn en kusinträff som vi sedan fortsatt med. Varje sommar ordnar en av oss en träff, vi äter och umgås. Och som gruppen växt genom åren, med alla våra barn och barnbarn!

ime said...

Åh vad roligt! Vi är ju en väldigt liten släkt, jag har bara två kusiner. Min pappa hade inga syskon.

ibod11 - Ingrid said...

Vilken jättefin bild på tre små änglar med änglahår allihop :D Vad kul att få se dessa bilder och det är klart att det kommer upp en massa frågor. Tyvärr är det nog vanligt att vi kommer på för sent att vi skulle ha ställt alla dessa frågor. Jag har också tänkt så flera gånger.
Jag har ingen kontakt med mina kusiner numera men min mans släkt och mina syskon, och naturligtvis barnen, har jag koll på. Jag träffar inte alla så ofta och pratar ännu mer sällan med en del men när vi träffas är det alltid kul.
Kram

ime said...

Javisst har dom vackert hår!
Min lilla släkt träffas bara på begravningar numera och det är ju trist. Man tror ju gärna att andra har det annorlunda men det är långt ifrån alla som har nära kontakt med släkten.
Kram