Det är nog såhär det känns när man fått en chock, för det var en chock igår. Jag får liksom ångestattacker, där allt bara blir alldeles svart. Men jag vet att dom går över. Har varit hos bästa M idag och ätit nybakade goda frallor och druckit kaffe och fått många tröstande ord. Så skönt att prata med henne som verkligen förstår efter att också ha jobbat där och fått sluta. Hennes fina lilla mops och dvärgtax var underbara. Ikväll kommer fina G och hälsar på mig. Jag känner att jag måste vara omgiven av människor, jag mår bättre då. L har ringt och hon är chockad, säger också att jag ska vara glad att jag kommit därifrån och att allt löser sig.
Jag har varit på arbetsförmedlingen och skrivit in mig, tårarna rann när jag skulle berätta för tjejen som tog emot mig, men hon var bra och man kan ju inte hjälpa att man är ledsen. Men det kommer att gå över. Jag vet.