Det är vackert väder ute, solen skiner och det är blå himmel. Fick ett tips igår av G om var man kan promenera där det är vackert, hinner dessvärre inte åka dit idag, men man kan gå längs Balbysjön, det är inte så långt dit, så det måste jag göra nån dag. Men jag har tvättstugan mitt på dagen idag, torktumlarna funkade inte sist och mina handdukar är faktiskt fortfarande blöta sen jag tvättade sist, hoppas dom är lagade idag. Blir lite trött på att allt går så långsamt i den här bostadsrättsföreningen, vi har ju tagit upp det här med tvättmaskiner och torktumlare vid ett flertal tillfällen.
Har sovit hyfsat i natt, hoppas det är ett tecken på att allt håller på att sjunka undan även om det är det jag tänker på säkert 99% av min vakna tid. Känslan av att bli så fruktansvärt orättvist behandlad. Men det kommer att mynna ut i en tacksamhet så småningom att ha sluppit därifrån, även om det var på ett väldigt konstigt sätt. Jag borde kanske sätta ihop allt stöd jag fått på något sätt och försöka plocka fram och boosta mig själv när alla tvivel kommer. Sen är det en annan grej, det finns jobb jag hunnit söka nu där det också finns lite varningsklockor, tjänster som man ofta ser ligger ute och där man inser att något är fel, annars söker man inte en tjänst ett par gånger om året. OM det skulle bli aktuellt, ska man hoppa på något igen där varningsklockor redan ringer? Som jag känner mig nu skriker alla känslor NEJ NEJ NEJ. Jag klarar inte fler smällar.