Det känns alltid lite tomt och ensamt när man kommer hem efter att ha träffat Dante och hans föräldrar. Det är inget jag kan göra nånting åt att det går lite tid emellan jag får träffa den lilla älskade ungen. Jag ska åka upp sista helgen i oktober. Man vänjer sig, visst hade det varit mysigt att kunna träffa honom lite mer spontant men nu är det så här.
Idag kom jag direkt in i hetluften efter en veckas semester. Vi har haft långa köer och många sjuka. Jag kände av stressen väldigt idag, mår helt enkelt inte bra av det. Det är alltid samma människor som är sjuka. Samma som sitter och sliter. Jag fattar inte vad det är med människor som är sjuka typ varannan vecka. Man kan inte spekulera men man kan inte heller komma med förslag på åtgärder t ex i vårt arbetsmiljöråd när man inte vet varför det är så höga sjuktal. Jag hoppas inte vi hamnar i det här med långa köer och stress igen. Det orkar inte vi som sitter där och jobbar som tokar.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
6 comments:
Det är klart att det blir en saknad när du lämnar Dante och hans familj. Men dagarna går fort och snart är det oktober och ni får ses igen. Men det är trist att du ska behöva ha den där stressen hängande över dig så ofta.
Kram
Ja dagarna går fort precis som du säger.
Jag hoppas gårdagens stress inte kommer att fortsätta, att kollegor håller sig friska och jag själv också såklart.
Kram
Jag förstår mer än väl att du saknar den lilla familjen.
På vår skola är det alltid samma personer som är sjuka och det med jämna intervaller. Jag vet inte vad det beror på men ibland känns det lite konstigt...
Kram
Man vill ju gärna ha förståelse för sina kollegor, man kan t ex ha återkommande migrän. Men ibland ledsnar man, det finns dom som det är ovanligt att dom är på plats en hel vecka. Jag vill inte vara negativ men tyvärr blir man trött på det hela.
Kram
Jag förstår precis hur du känner. Både med saknad av barnbarn och jobbet.
Har några av mina barnbarn så långt borta, alltid får man gå och längta. Jag skickar ner nåt till dem ibland och messar o ringer o så Skype förstås .
Och jobbet, känner igen det där med att det alltid är samma personer som är sjuka. Och sommarvikarierna, de är oftare sjuka över sommaren än vad jag är på ett helt år..
Ja man får väl helt enkelt vara glad att man inte är sjuklig av sig....
Ja det är nog många som har barnbarn långt i väg och går och längtar.
Ja man ska vara glad att man själv är frisk. Ja tänk.. att vara sjuk så ofta på sommaren. Jag kommer ihåg när jag var ung, jag var så tacksam för mitt att jag t o m jobbade fast jag var dunderförkyld och kanske borde varit hemma.
Post a Comment