När jag och E var ute och åkte på landsbygden idag så funderade jag lite på hur det är att bo så. Jag har ju bott två år på landet när J var liten, men det var ju bara några km in till stan. Men jag skulle aldrig kunna bo på landet igen. Jag är en stadsmänniska ut i fingerspetsarna. Trivs med mycket folk, puls, massor med saker att välja på och idag bor jag ju inte alls i så stor stad som jag skulle vilja. Det behöver ju inte vara New York som på bilden, jag gillar ju vacker natur och vatten, men landet kommer jag aldrig mer att bosätta mig på.