Lilla S på äventyr

Jag hoppas det är ok lilla S att jag lånar denna bilden från din blogg. Den är så gullig tycker jag. Det är min dotter till höger och så är det lilla L till vänster. Jag har ju varit vän med A, L:s mamma sen vi var i tioårsåldern och vi har följts åt väldigt mycket i våra liv. Hon fick sitt första barn, en son i juni 1988 och jag fick mitt första, en son i januari 1989. Sen föddes våra döttrar med en månads mellanrum, L i december 1990 och S i januari 1991. Så barnen har ju träffats hela sina liv, eftersom A och hennes familj bor i Jönköping så har det blivit ungefär en gång om året, ibland lite längre emellan. Det roliga är att L och S alltid varit så lika, samma hårfärg och lika stora hela tiden, ganska lika drag faktiskt. Nu är det ju så roligt att dom är i Asien samtidigt, L är i Vietnam och pluggar och praktiserar under sina studier till sjuksköterska och S är ju som bekant i Singapore för en utbytestermin på universitet där. Dom har träffats tre gånger redan under denna tid. Och allt för att jag och A en gång blev brevvänner! Är det inte fantastiskt? Jag tycker väldigt mycket om A också, en väldigt omtänksam och generös människa, jag tycker såklart om K också, hennes man. De åren jag var gift så träffades vi ju även då, vi semestrade också ihop. A och K är ju fortfarande ett par och det kan jag avundas dom för. Eller snarare, bli förundrad. Det blir jag egentligen över alla som lyckas leva ihop. Men dom är på något sätt en förebild för mig, eller hur jag ska uttrycka det. Dom reser mycket, var i Vietnam och hälsade på L, ibland reser dom på varsitt håll, K kan resa till Italien för att gå på fotboll med en kompis och A till New York med sin mamma. Nu har dom en jättefin lägenhet, helt ny, i Jönköping centralt och när vi var där för ganska exakt ett år sen, jag och S, blev jag helt förälskad i den, den inglasade balkongen var som en dröm!