Idag tog jag tåget till Sölvesborg, hämtade lite yen på banken som jag beställt. Sen gick jag till Medborgarkontoret, skulle köpa lite presenter att ta med till Japan och där finns ju lite typiska turistgrejor. Var lite kul, för när jag stod och väntade att få betala så hörde jag att hon som jobbade där sa i telefon att "nu kan jag inte prata mer för det står en turist här och ska betala" hahahaha. En turist från grannstaden tre mil ifrån och som dessutom bott i Sölvesborg i 19 år. Gick sen på Ritz och fikade. Strosade runt lite efter fikat, köpte en blomma i blomsteraffären. Det är kvalmigt idag, nästan som åska i luften. Är lite tung i huvudet.Imorgon blir det jobb i butiken igen. Igår kände jag mig lite konstig, det är så tråkig stämning där och sen läste jag det här om Nordkoreas missil över Japan, precis som att det blev droppen. Jag hade hjärtklappning och fick liksom ångestkänslor, kände att jag bara ville gå hem. Frågade om T kunde ta stängningen, men hon kunde inte det. Det gick över sen. Sen på kvällen kom fina L in, min första chef där, hon har blivit en riktig vän och hon peppar mig. Så glad att jag lärt känna henne.
2 comments:
Kunde du låta bli att tala om att du faktiskt inte är en turist där? Verkar ha varit en ganska bra dag trots att det var kvalitet.
Hoppas du slipper ha ångest och hjärtklappning igen. Det är ju hemskt om jobbet skapar sådana reaktioner.
Kram
Ja jag sa inte att jag inte var turist men däremot efter att hon slagit in presenterna länge och väl sa jag att dom skulle till Japan.
Ja jag hoppas inte jag ska behöva känna så igen som jag gjorde igår. Finns ju en sak jag kan göra, kontakta facket och rådgöra om det finns något man kan få hjälp med. T ex att få ett schema som löper på. Det är två år sen hon började och schemat ändras precis hela tiden. Man kan inte planera helger framåt för att man inte vet hur man ska jobba.
Kram
Post a Comment