Tuesday, August 29, 2017

Tisdag

Usch det är inte roligt att vakna till nyheter om missiler från Nordkorea över Japan. Jag blir rädd. Jag lider med det japanska folket och är såklart rädd för J:s del. Det är väl mamman i mig, jag vill skydda mina barn och jag vill inte att han är så långt iväg. Samtidigt är det också farligt för hela världen. Det är inget jag kan göra något åt, bara hoppas att FN ihop med Sydkorea och USA på något sätt kan få stopp på det. J själv är inte rädd.
Steget till mina andra känslor när det gäller mitt dagliga levebröd är långt, jag vet inte hur jag ska uttrycka mig.... mer än att hade jag varit yngre hade jag såklart tagit mig därifrån. Jag mår ju inte bra av att jobba där. Själva jobbet är roligt och t ex i lördags när jag och T jobbade ihop och allt gick jättebra, då känns det hur bra som helst. Sen när man kommer till jobbet på måndagen så raseras allt. Inte ett ord om hur bra det gick utan bara klagomål. Jag är en rak person och skulle så gärna vilja säga rakt ut precis vad jag tycker och tänker, men jag måste lägga band på mig. Jag är i beroendeställning, hennes maktutövande kan förändra så mycket för mig, man kan få sämre schema om man säger vad man tycker. Alltså detta är helt galet.

4 comments:

Ingrid said...

Ja,det är verkligen skrämmande det som pågår där. Vi är så maktlösa och det måste vara extra oroligt för dig som har din son där.
Det verkar vara en ohållbar situation på ditt jobb. Men det är inte lätt att hitta något nytt och alla är rädda om sina jobb.
Kram

ime said...

Ja jag har haft kontakt med min son idag och han tycker nog det börjar bli obehagligt.
Nej det är inte lätt att hitta nytt jobb i min ålder tyvärr.
Kram

znogge said...

Visst blir man som mamma orolig när sådana saker händer och Nordkorea är tyvärr inte att lita på. Skrämmande men sant.


Vilken tråkig situation du har på ditt jobb. Din chef verkar vara allt annat än en bra chef men som du själv säger, det är inte lätt att hitta ett nytt jobb. Men att hela tiden känna att man är i beroendeställning och inte våga framföra sina åsikter måste vara väldigt tungt.

Kram

ime said...

Ja jag är rädd nu för att Japan ligger så nära Nordkorea.
Det är verkligen tungt på jobbet. Jag försöker slå det ifrån mig men det är svårt. Jag och lilla T försöker i alla fall stötta varandra.
Kram